Aftonbladet – 11 oktober 1850, sida 2

lemna marchesan tillfälle att yttra ett ord om den saknade eller som vore han rädd att slutligen vidröra det ögonblick då han funnit gossens kläder bos zigenarne. Men damen: ihärdiga tystnad och den uppmärksamhet, som hon, likvä bevärdigade hans berättelse, syntes honom. hvarje gång e! tyst uppmaning att fortsätta. Sålunda omnämnde han slut ligen, med nästan darrande röst, det sorgliga ögonblick har upplefvat i Palmi, likväl icke utan att först hafva skon samt förberedt sin åhörarinna på det förskräckligaste. Men denna afhörde det med samma lugn som börja af hans meddelande. I stället för att göra någon vidar: fråga om sin page, vände hon tvärt samtalet. på berättarer sjelf och hans härkomst. I Schweiz bor ju ännu en talrik gammal adel? frå gade bon. ; Med undantag kanske af några få forngamla slägter äro de andra längesedan utdöda eller fördrifna, eller oc! hafva de utvandrat eller glömde nedsjunkit bland massal af folket. De öfrige äro samtoch synnerligen från el yngre tid och hafva merendels förvärfvat sitt adelskap främmande furstafs tjenst. : Skulle detta äfven vara fallet med er aktningsvärd: familj ? : För ingen del, nådig fru. Jag är en af de lyckliga som hvarken beböfva rodna eler. yfvas öfver sin bär komst. Mina föräldrar, Jikasom alla mina förfäder, voro så mycket jag vet, ganska driftiga landtmän. Landtmän utropade marchesan, och för första.gånger förändrade sig hennes ansigtsdrag, i det de uttryckte er förundran, som nästan kunde kallas bestörtning. Hurt förstår ni ordet laänitmän hos er i Schweiz? Sannolik stora landtoch godsegare med widsträckta länsherrlig: rät igbeter ?, ) . Länsherrliga rättigheter, som sedan länge varit obe tydliga hos oss, äro afskaffade.. Den. fattige bar lika rät med den rike. Landet är alltför Jitet för stora feodalbe sittnirgar. Vi lefva alla af landibruk, handtverk ochban: del. Den som ingenting har, han tigger, om man öfverse dermed, eller också säljer han sig sjelf som soldat i frära mande krigstjenst., Heliga Guds moder, hvilket land! utropade marchesan Intet öfverherrskap! Ingen adel! Ack, hvem skulle tr det, midt i våra dagar, midt i det kristna iuropa! Mer om jag rätt förstått er, sigvor, står äfven ni i begrepp at gå till Sicilien och söka en officersplats. Ni tycks af för körlek välja krigsyrket? (Forts.)