Aftonbladet – 8 oktober 1850, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: FÖRVÅRINGSSÄTT AF SPANNEMÅL. 7 Bland de otaliga försök, som skett sedan urmin-bestider för att skydda spennemål emot väderleken och orgabiska väsenden, har ännu icke något funnits fullt tillförlitligt) inom de från tropikerna aflägsna juftstrecken. När man i Egyptens först efter två eller. tre årtusenden öppnade kopungagrifter. fann spannemål så väl bibebållen, att den kunde nyttjas till utsäde och bröd, och fann den lika väl förvarad sedan århundraden. i de jordhålor (silo), som ännu nyt:jas till spannemålsmagasiner i det öfriga norra Afrika och i Arabien, skyndade man sig att bereda sådana i Europa; men de visade sig ofta opålitliga, emedan temperaturens och väderlekens ombytlighet icke der tillåter samma fullständiga fuktfrihet, både hos spannemålen och siloernas vägg:r, som i de heta och torra luftstrecken. Väl kan -kölnad spannemål hålla sig länge, äfven i rordliga.länder, när. den skyddas mot möss och fåglar; men skall den tillika motstå unkenhet och mask, så måste den rökkölnas, för att i rökens kreosot få ett mot svampfrö och insektägg giftigt öfverdrag. Men härvid äfventyras groningskraften, och kornens röksmak. meddelar sig åt de med sådan spannemiål beredda näringsmedlen. Ett förvaringssätt, som icke medför någon -af de nyssnämnda olägenheterna, och som visat sig tillförlitligt åtminstone efier 5 å 6 års. prof, har blifvit uppgifvet vid Franska Vetenskapsakademiens sSarmankomst den 20 sistl. September, al hrir Carlier och. Robierre. . Spannemålen fylles i prismatiska kärl af zinkbleck, hvilka med långsidorna läggas på bvarandra. Efter ivläggningen,. och. innan kärlen tillslutas, drifver man genom spannemålen, från prismans .ena ända till den avdra, först en torr ström af luft, uppvärmd till -50? å 60! C. (en värmegrad som. icke skadar groningskraften) och omedelbart derefter en ström af kolsyregas — den sednare antingen utvecklad ur krita medelst svafvelsyra, eller helt enkelt från glödande kol — till dess att den genom prismans utloppsända framkommande gasen reagerar för fri kolsyra, genom att grumla kalkvatten... Då tillslutes. prismat med.ett lock, som) lödes på de för luftoch gasströmmen anbragta hålen. Den varma luftströmmen medtager den fukt och unkerhet, som ken finnas hos spanmemålen, kolsyregasen dödar den mögel och de maskar, Kvaraf den kan vara angripen, och hindrar utvecklingen. af alia sådana vextoch djur-organismers frön och ägg.. Den fullständigt täppta metalihylsan skyddar speannemålen framgent så väl mot dylika organismers ytterligare tillkomst utifrån, som mot fukt af väderleksförändringar. Upffinnarnes prismor äro trekantiga, hvarmed efter uppgift åsyftes att kunna stapla dem med långsidorna på hvarandra hvar som helst, utan stöd af några träställningar, Kvilka i Frankrike äro djra. Men deremot är triengelformen den, som fordrar största ytan för minsta utrymmet. Med ett obetydligt stöd äro fyrkantiga zinklådor önekligt beqvämare att hendtera, och icke svårare att åtkomma i mån af behof. Afser man åter brsparing på zinkbleck, så lemna sexsidiga prismör största utrymmgst med minsta ytan, när lårårne äfven skola äga egenskapen att kunna packas omedelbart intill hvarandra utan mellanrum. — ATT BEBEDA LIN TILL LIKA FINHET MED SILKE. Man tager rent häckladt lin och inbinder så mycket man kan uti ett styft linnekläde, hvilket kläde flerå år kan nyttjas till sorama behof. Det således inrullade linet ombindes med snöre och lemnas att ligga 14 dagar orördt uti en fuktig kälare. Derpå uttages linet och lägges under mangelstocken af en med stenar väl belastad mangel samt manglas, liksom tvättkläder, fem eller sex gånger. Derpå kammas det med en messingskamm. Denna lerfaldiga mangling och kamning omgöres 3 gånger; men de kammar, som de 2 sista gångerna nyttjas, måste -vara högst fina. Man erhåller då ett lin, som i finhet och lenhet ej eftergifver et kinesiska silket.--Härvid går väl en. tredjedelbort i blånor; men dessa äro ganska fina, samt tjenliga till slitlärft. Efter hvarje kamning, i synnerhet. efter den första, är en del af blånet så klibbande, att det fastnar vid fingrarna. Lintågorna, som af. mangling:n. blifvit Oata, återfå sin. rundhet vid kamningen. — Flera gånger har man gifvit af detta fina lin åt de bästa silkeskännpare,; som haft ögonen förbundna, ett: prof i ena banden, och ett prof af silke i den andra; men de hafva ej kunnat ur kilja i hvilkendera handen de höllo hvardera slaget. Af detta lin kunna de finaste : holländska spetsar med mera dylikt förfärdigas. (T. f. F.:S. 0 L.) Råttelse: Uti gårdagsbladet, 2 sidan, 3 spalten, 42 raden uppifrån, står: Kankan, läs: Kaschaus