Aftonbladet – 5 oktober 1850, sida 2

alltid ett vinstgifvande fält att bearbeta till vitinande al en ögonblicklig popularitet. Då man emellertid vill synas anföra skäl och faktz för sina åsigter, så borde man också ha reda på verkliga satkförhållandet, men icke genom falska uppgifter föra de littrozne bakom Jjuset, såsom Folkets Röst här gjort. Så har den nemligen, såsom ett al sina krafiigaste ar gumenter emot sperrningen, anfört, att Dan,mark, oaktadt sin intima beröring med orter, der koleran härjat, både förra gången denna pohygg:iga gäst grasserade i Europa och nu, lyckats genom sina sfränga karantänsåtgärder utestänga sjukdomenp. Nu är likväl det sanna förhåilandet, att förra gången kolerafarsoteu gick, fannz ingen karan tän i Danmark, men väl ena sådan i Sverge. Det oaktadt kom farsoten då hit, men ej till Danmark. Denna gången, åter, har Danmark endast fem dagars karantän, Sverge deremot tio dagars. Likväl har farsoten kommit till Sverge, men icke till Danmark. Anförandet i Folzet: Röst innefattar sålunda en så plump omvänd ning afsanna förhållandet som är möjligt. Emel lertid måste en sådan vrängd framställning naturligtvis bidraga att underhålla hos er del af allmänheten ett oriktigt föreställningssätt. Det är klart att om man blott hade någo: fulit sannolik förboppning alt sperroingar skulit utehåila sjukdomen, så vore det en omensklighet att sätta sig deremo; men är deticke ku riöst, att i alla de fall der koleran hittilis inträngt denna gången, bar detta skett i trots a; sperrningsoch karantänsanstalterna. Detta hor varit fallet både i Malmö, Ronneby och Götheborg. ÅA andra sidan har man stundom sett, att vid inträffade sjukdomsfall inom karantänsanstal:e na, farsoten endast angripit en person. Tiliäggom, att förra gången koleran kom ti! Stockholm, inträffade detta äfven i trots 2 vidtagen sperrningsåtgärd, om hvilken kan läsas i karantänskommissioaens kungörelse af den 25 Augusti 1834. Trenne andra exempel, som i detta häns2 ende äro högst talande äro att sislidet år, ds: koleran rasade i Paris; kom den Hxvål aldri; till Versailles , oaktadt flere jernvägstränge: agligen passera mellan dessa orter och icke hundrade utan tusenta!s menniskor med dem. Afvenså da den befann sig i Hamburg kom den likväl icke till det fem svenska mil derifrån beiägna Lybeck, osktadt den bfliga trafik af en massa mecniskor och varor som daglisen äger rum meHan dessa städer; lika litet som sjukdomea kom till Kiel, som dock har kommunikation med Altona och Hamburg me delst två j-rnvägstränger dagligen. Alvenså förekom intet enda kolerafall i någon af de danska karantänpsanstalterna. Vi kunne också icke vid detta tillfälle un derlåta att påminna om, att det väl mitte förtjena tagas i betraktande, att nio tiondedela: af hela verldens anseddaste läkare förklarat sig öfvertygade om ändamålslösheten af sperrning:anstalter till lavds. Det kan omöjligt bestri das att läkarne äro de, hvilkas lif är mest i fara vid ena utbrytande tarsot, och att de dervil äro underkastada svåra vedermödor a ständsgt nativak, ansträngning och bryderi, för det mesta lönlöst. Om någon klass kar vara personligt intresserad af att denna sjukdom utestänge:, s2 måtte det således vara lå karnes, hvarföre det är oantagligt att denna klass, hvars medlemmar eljest i afseende på kurativa tbeorier ofta hysa så olika åsigter, skulle i alla länder bafva med en så bögst öfvervägande pluaralitet förklarat sig emot sperrningarna, om icke denna åsigt grundade sig på en erfarenhet, inhemtad genom de samvets grannaste undersökningar hvilka nu under en så lång tid blifvit fortsatta. Allt detta oaktad: upprepa vi, att ingen bör klandras för en möjligen bibehållen öfvertygelse om landsperrsin garnas verksamhet; men deremot kan det, i betraktande af de många skäl man har på andra sidan, icke få namn af annat än ett lumpet och infamt handlingssätt att så, som de: ou skett i ;Folkets Röst;, utskrika annorlundz tänkande för orena motiver, enskild vinningslystnad, m. m. Detta är dock visserligen ick: något ovanligt af förenämnde tidning. — I Folkets Röst finnes en uppgift om e tumult som i tisdags skall egt rum vid stads militärens kasern, med anledning deraf att den förra nattvaktsafdelningen, 120 man, skola blifvit på en gång afskedad, klädde i ett par tunn buldansbyxor och en gammal utsliten jacka. med 16 sk. gratifikation. Efter intagen förtåring på krogen hade en strid börjats med der qvarvarande styrkan, dervid åtskilliga hugg blifvit utdelade; äfvensom hr öfverstelöjtnant-r Ahlströms och kapten Stens fönster berättas bafva blifvit inslagua under yttrande afovilja så att -polismästaren och tre poliskommissarie: måst efterskickas. Det är svårt att söga, huru mycket hära kan vara tillförlitligt, men emedlertid måst: väl förhör om saken komma att hållas. I förbigående kan anmärkas att om det föreslagna civila nattbevakningssystemet hade kommit till stånd, så hade otvifvelaktigt ett anta af stadsmilitären dervid kunnat användas. I sammanhang härmed förijenar kanske vidröras såsom serdeles anmärkningsvärdt, att oaktadt, i en rättegång som för någon tid sedar förevar, en sergeant vid namwn Ek bestämd! uppgaf mot en annan af underbefälet vid stadsmilitärkåren, att den sednare ofta piägar slö och illa behandlas manskapet, så har ännu insan undersökning härom företaoits. och mMan