Aftonbladet – 5 oktober 1850, sida 1

Reaktionens framfart i Mecklenburg. Rörande de märkliga tilldragelser som nylison passerat i Meckienburg-Schwerin, meddear ett Berlinerblad följande intressanta korrespondensartikel, daterad Schwerin den 25 September: i De sednaste trenne dagarnas tilldragelser hafva så sammanhopat sig, att jag först nu kan begagna en ledig stund, att meddela er underrättelse derom. Redan vid årets början hada härverande magistrat beslutat, att låta borsarrepresentanerna och de unga borgarne aflägga ed på statsgrundlagen, samt utfört detta beslut, fastän kompromiss-instansen redan var konstituerad; och då de protesterande medlemmarna af ridderskapet börjat att bekämpa rfattningens rättsgiltighet, förkarade magistraten, gemeasamt med borgarutskottet, att desamma erkände statsgrundlagen såsom lanie:s gällande författning. Lördsgen den 21 September ankom ett ministeriellt reskript till inagistraten, hvaruti densamma underrättades, att den förran representantkammarens med!emmar den 24 Sestember ämnade sammanträda härstädes; så länge de uppehålla sig här såsom representanter, skulle man lemna dem ostörda, men om de deremot ville träda i verksamhet såsom kammare, skulle sådant hindras med vå!d. Nu bör det till saken, att städerna oberoende förvalta poliswakter, och att regeringens rätt att utöfva högsta uppsigten öfver deusawma, först inträder i händelse af poisens maktmissbruk. Detta erkäanes uttrycktisen i fördraget melian storhertigen och städerna, af den 20 Augusti 1827, 8 25, hvaruti det heter: Den omedelbara förvaltningen af hvarje orts polis jemte de dertill erforderliga åtgärder, tillzommer hvarje stadsråd, och från regeringens sida komma inga dit hörande anordningar att omedelbart utgå. Ministerens reskript var följaktligen ingev föreskrift, som kunde binda nazgistraten. Icke destomindre förklarade kollegiuras majoritet, till borgerskapets stora förvåning, och i strid mot tidigare beslut, att uppmaningen till våldsamma åtgärder skulle åtlydas. Inom ministeren visste man imedlertid ganska väl att det utfirdade reskriptet, sådant det var, alideles ice kunde utföras; man atfärdade derföre söndagen den 23 ännu ett seskript, med befallning till stadspolisembetet stt uppkalla hvarje ankommande representant och fråga honom om ändamålet med hans vistelse i staden; vägrade han att lemna upptysning, eller förklarade han sig ämna taga del i kammarens sessioner, så skulle han genast förvisas ur staden och efter två timmars frist afforsslas härifrån. I följl af denna befallning blefvo redan på söndagen flera af högra sidans medlemmar inkallade till polisen, och förklarade att de väl haft afsigten att bevista kammars ssionerna, men nu afstått derifrån. Af ve:stra sidans medlemmar blefvo äfvenledes 3 stycken inkallade till polisen, mensom de ej åtlydde kallelsen, blefvu de med handräckning af beväpnad makt uppbemtade till densamma. De förklarade, avt de på detta ställe vägrade afgifva redogörelse för ändamälet med deras vistelse härstädes och blefvo derpå kl. balf 10 om aftonen förvisade från staden. Om måndagen fortsattes proceduren, jemväl mot kammarens president. Denneviste redan officiellt, att, under dessa omständigheter, högern lika litet som de utvisade med!emmarna af venstern skuile infinna sig, hvarföre han om måndags eftermiddagen kungjorde den till i går (den 24) beramade sessionen. Venstern hade försökt att förmå högern till gemensamt uppträdande mot regeringens politik, men detta slog feit, af goda skäl. Inom högern hade nemligen tvenne f. d. ministrar, Meyer och von Liebeherr, ganska lärdt utredt, att, om ock statsgrundlagen materielt vore giltig, den likväl icke formellt egde rättsenligt bestånd: ett beqvämt om just ieke särdeles klyftigt argument att tysta samvetsiskruplerna. Högern beslöt följaktligen eh pro