8000 vilda s. k. buschnegrer. Förnämsta orsaken till dana fordon så betydliga kolonis förfall är att söka i en tilltagande dödlighet bland negrerna, hvilkas antal på sista 22 åren minskats med öfver 135,000. Anledningen till detta förhållande tillskrifves dåliga lifsmedel och, brist på. erforderlig värci många andra afseenden. . Många plantager hafva redan länge legat öde och andra äro ej odlade utöfver hvad som ertfordras för betäckandet af kostnaderna. Regeringen har flera gånger försökt att medelst anläggningar af nya fabriker centralisera eller höja sockeriiilverkniogen, dock utan framgåsg. Den omständighet ati d3 flesta pantsgerna tillhöra frånvarande egare hindrar, användandet af större kapitaler för. kulturens upphjelpande. Det fordom bestående förbud mot utförsel till-sila andra länder än Holland är nu upp häfvet och endast en differentialtull af 9 , proc. är anbefalld för främmande fartyg, Surinam levererar emellertid årlig n 80 å 90 rika skeppslaster till holländska marknaden. Den från Holland tid efter annan försökta europeiska kolonisatioaea har missiyckats till följd af de fria negrernes fördom mot hand arbete: och finanserna äro slutligen så förvirrade, att moderlandet årligen måste leverera ansenliga bidrag för bestrid2ndet af förvsltningskostnaderna. Curacao, Bonaire och Aruba hade år 1848 tillsammans en befolkning om 44,146 fria och 6.780 slafvar. Landtbruket inskränker sig hufvudsakligen till fyllande af dessa öars egna behof; regeringen har på sednare åren börjat att med ifver befrämijs Alogeoch Nopal-kulturen och hade. deraf 4848 en utförsel af c:a 65,770 fl. Man boppas att här göra cochenilleberzdningen till ex stapelprodukt; för öfrigt är salt den enda Vigtigare exportartikeln från dessa öar. Handeln och skeppsfarten på Curscao är deremot icke obetydlig, ehuru mera inskränkt än i förra århundradet, då denna koloni utgjorde medelpusktien för den vestindiska handeln, hvilken endast pårgrund af felaktiga lagar omintetgjordes. Sedan 1828 började man dock omsider inse misstaget och Curegc20 gjordes nu till frihamn. Importen derstädes uppskattas för år 4848 till 4,500,000 gylten och verksvälldes med 714 fartyg om, 36,758 tons, hvilket mot år, 1848 visade en tillökasing af 62 fartyg, om 516 tons, På Bonaire och Aruba inklarerades å: 41848 338 fartyg om 42,668 tons. Westindiska öarne S:t Ewustatius, Saba och den holiävdska andelen af ön S:t Bartin räknade tillsammans en folkmängd af 2845 fria och 4426 slafvar samt lemna någon utförsel af socker och romm; 18428 anlände till S:t Eustatius 280 fartyg med 7974 tons--och utförde. 25,000 socker, 2168. gallons romm samt 243,850 I Yams. från S:t Martin le: vererades då 383,000 fat salt. Hollands besitiningar på kusten af Guinea. Dessa inskränka sig till åtta militäriska poster, omringade af vilda negerstammar, som iaka någon byteshandel; men jorden odlas icke eburu den dertil! är särdeles användbar. Deremot sam!as här palmolja och -vaskas guld-i floderna. Någon annan industri förefinnes icke. År 1834—1847 börjades anrsenliga--erbeten i dervaranderikhaltiga guldlager, som dock, då alla ditsända embetsmän och handtverkare hastigt föllo offer för landets osunda klimat, ånyo afstannade. .