Aftonbladet – 3 oktober 1850, sida 3

allt. efter som sommaren är mer -eher mindre varm, är 18 å 20 famnar lång, med morasig jordmån, men så pass fast, att erdast med möda en påle kan indrifvas. En af öns spetsar utgöres af ett ganska fast sandlager, som tvärbrant nedstiger i vattnet. Den starkaste storm flyttar ej ön från sin plats. När hon är borta, kunna icke ens fiskare, som der utlägga sina nät, hitta spår efter den. (P. T.) — TE-ODLINGEN I FÖRENTA STATERNA. Härom meddelar Newyork Tribuae för den ö September en berättelse, enligt hvilken det tå, som skördas i Södra Staterna, öfverträffar det från China införda, både i emak och vällukt; den sistnämnda tros dota bort vid sjötransporten under eqvatorn. frakterna vid 34? n. b. i Alabama, Georgia och NordCarolina hafva befannits tjenligast för tiets vext. D:r Davis i SydCarolin2, som först införde t6-odling i Förenta taterna, har vunnit mycket genom försäljningen af telningar, som ifrigt eftersökas af jordbrukarne i Södra Staterna, och denna ifver låfvar goda utsigter för framtiden. Ånszu lefva nordamerikaner, som minnas då man i Nordamerika odlade bomullsplan:or endast i krukor. — DEN OERHÖRDA STÖLDENS I PARIS GERNINGSMAN. För någon tid sedan berättades om en i Paris föröfvad stöld, som med skäl kallades oerhörd, emedan den bedres på ljusa dagen, flera dagar å rad, nämligen medelst bortauktionerande af grefve Chaumonts hela i tötel Chaumont befintliga husgeråd, under det ägaren bodde i en af stadens andra trakter, der han äfvea ägde ett bus. Tjufven, en ung krl vid namn Cole, hade lyckats att sjelf, jemte sitt rof och en väninna, komma örbord på pekettskeppet Nicolaso, som aseglade från Havre till Nordamerika, innan stölden var upptäckt; men han hade icke eftertänkt att ångfartyg gå ändå fortare än sgelfartyg; till följd hvaraf han, vid sin ankomst till Newyork, genast blef häktad, jemte sin väninna, på reqvisition af franska konsuln, som med ett ångfartyg blifvit aviserad om förhållandet. Han kan icke mot amerikanska lagarna blifva utlemnad åt franska myndigheter; men deremot kan han i Nordamerika anklagas och sakfällas för det i Paris begångna brottet. — ÄKTENSKAPssTATISTIK. En i England utkommen äktenskaps-statistiko gifver tidningen Times anedving till följande reflexioner. Enligt dessa tabeller,, yttrar vämnde blad, har ett fruntimmer mellan 20 och 25 år största utsigten att blifva gift. Före 20 år hafva flickorna blott en femtedel och från 25 till 30 blott en tredjedel så stora apparencer att viona brudkronan. Efter 30 års ålder förminskas sannolikheten för det täcka könet, hvarföre äfven de flesta damer behöfva en: så ansenligt lång tid vill att uppnå denna ålder. Männerna gifta sig, som bekant är, senare än fruntimmerna; likväl afslutas de flesta äktenskap för båda könen före 25 års ålder. Sannolikt bidraga isynnerhet de arbetande klassörna härtill, emedan ibland dem tidiga äktenskap merendels ingås. Ibland 27,482 personer, som gilt sig 1848, befinner sig blott en enda gammal jungfru af öfver 60 års ålder, men deremot 42 ungersvenrner som öfverskridit denna ålder. Af tabellerna inhemtas vidare att en gammal enkling vanligen tager sig en äldre hustru än en gåmmal ungkarl; men att, i motsatts dertill, enkorpa i sitt andra gifte eftersträfva en yngre man, än de sjelfva. Bland gamla enkor, som, efter uppnådda 50 år; för andra gången ingått äktenskap, hafva mer än trefjerdedelar tagit män som icke uppnått denna ålder. Bland de årliga äktenskapen i England afslutas 9 procent afenkor och 14 procent af enklingar. — STYRKA VID HÖG ÅLDER. I en fransk tidniog läses: Bergstrakterna dela med de nordliga länderna privilegiet af hög ålder. I byn Serrelongue i departementet Pyrentes-Orientales har nyligen en jordbrukare, vid namn Pommastde, aflidit, hvilken uppnått en ålder af 98 år och sett födas arfvingar i fjerde led. För ungefär tre år sedan begaf sig Pommasede med en jersnårig var, Jecn Fondecave, till en granpby, hvarest de länge uppehöllo sig, förledda af bordets njutningar. På hemvägen sigo desig stängda af en liten regnböck som i följd af häftigt oväder pått en ovaniig höjd under dagen. Hur: skulle de nu bära sig ät? Vattnet steg dem minst till midjan. Fondecave, som kände sitt hufvud tungt och sina fötter svaga, föreslog sin kamrat att vända om och först följande dagen gå hem. Men Pommåsede började drifva gäöck med vännen och sade till honom: Hvad vill du ge mig, om jag bär dig öfver på mina skuldror ? Ack, om du kunde hjelpa mig öfvers — svarade den andre — så her jeg ännu i min källare qvar en butelj gammalt, godt ra cio-vinp. Nå väl, wvi dricka ur den vid hemkomsten! Pommasåde tog då genast, utan vidare förberedelser, sin kamrat på ryggen och bar horor öfver till andra stranden. Men Fondecave hate knappast tommit torrskodd öfver, förr än han ångrade sig och tog sitt löfte tillbaka, yttrande: Det är ej värdt för denna gången. Jag har två buteljer qvar af samma goda vin; men jag har länge gömt på dem för att fira vår hundrade födelse dag. Förargad öfver derna brist på ordhållighet tog Pommeariede å nyo Fondecave bastigt på sin Tygg och bar hozom utan krus tillbaka på andra stranden, nedlade honom der. och ämnade gå ifrån honom. Fondecave tog då till bönboken och bad honom på det bevekligaste att icke lemna honom qvar. Han svor att han nu skulle hålla ord. Sluuigeir lät den starka gubben P,mmasede beveka sig och bar kamraten för tredje gången öfver bäcken på samma sätt som de förra gångerna. Slutligen hemkompa till Serralongue, smorde de tvenne vännerna sig med det gamla rarcio-vinet, som Pommasede hade skäl nog att vilja smaka samma qväll; ty för pärvarande lefver Fondecave ensam qvar, och får sålunda ensam fira sin hundrade födelsedag, om Gud vill. En tarflig matsedel för Ean Francisco. Doliars. Cents. Soppor: Mockturtle . . 78. Julienpne . . . . 1. Fisk: Laxforeller . oo. 4 78. Ansjovisg . . . . . . 4. 75. Hummersallat . . . 1. Kötträtter: Hammel med kepris 1. Oxstek med kål . 4. Skinka . . . 75. Oxtupga . . 785. Fogel . . . oc ri 50. Makaroner . os os se Se Av Hö. Som portionerna äro ganska små, kommör midda