Aftonbladet – 1 oktober 1850, sida 3

helst; och förhålländerna i ailt fall varit kända på Gottland, utan arbetena hafva dessutom ilera gånger vatit omtalade! i tidningsartiklar, ja til och med föremål för afhandlingar och skriftvexlingar i Gottlands Läns tidning. Slutligen angående anledningen hvarföre prospekten funnits iaförd i Chambers Edinburg Journ:l, tord2 få upplysas, att häruti ligger lika lite: något öfvernaturligt eller hemlighetsfullt, som i det öfriga. Det härleder sig nem ligen från den tillfälliga omständigheten at: nämnda jurpals utgifvare, br BR. Cbambers. sistlidet år gjorde en geologisk resa genom Norge ociy dåt norra Sverige. Underdenna resa nade han äfven ämnat sednare besöka Gottland för att bese de i geologiskt hänseende intressanta conformationer som denna ö erbjuder, menmåste uppgifva denna plan, emedan han hade blifvit fördröjd under det föregå nde a! resan. Emedlertid gjorde han under några dagars vistelse i-Stockbolm af nyssnämnda anledning förfrågningar angående öns heskaffenhe: och erhöll dervid bland annat en engelsk öfversättning af nämnde prospekt, hvilken redar förut blifvit afsänd till Skåne och Danmark för att hesvara åtskilliga förfrågningar. Hi Chambers hade då den förbindligheten att ervjuda sig att i sin tidning fästa uppmärksambeten på det tillfälle, som Gottland kunde erbjuda för ett antal Skottska farmers till utflyttning, och detta anbud emottogs naturligtvis med tacksamhet, då det möjligen kunde föranleda utländska kapitalers införande i lan: det, samt Skottland är kändt att stå på högre punkt än något annat land i afseende på jordbruksskicklighet. En sådan inflyttning af främmande kapital och arbetsskicklighet bar ock, åtminstone hittiils, i alla länder och alla tider varit ansedd såsom en fördel för fos!erlandet. De belgiske väfvare och manu. fakturister, som på fjortonbundratalet för borgerliga oroligheters skull utflyttade till England, lade första grunden till den öfverlägsenbet som England förut vann i denna industri På samma sätt räknar den svenska jerntillverkningen sin uppkomst från den period, di bruksegaren Louis De Geer änkallade vallon. smeder i riket, och likaså daterar sig det buf vudsakliga af den handtverksskicklighet, som under 1700-talet utvecklade sig i Stockbolm från tyska handtverkares inflyttning. Mar finner emedlertid nu, att högre åsigter ärc Tidens professor och några med honom lik tänkande förbehållna i detta hänseende.