Aftonbladet – 30 september 1850, sida 1

CKS, AE 28 Göthgalan, vid hörnet af samma gata och NS, 3 46 Drottninggatan; i F. R. ROSeENsTRÖMS vid 2 21 vid Storgatan; i A. FREDLUNDS och P. M. Höörs 0 raden för de öfrige gångerna samma annons införes. ke——————AALAALLLr UTRIKES, Med Swalsundsposten i dag: hafve vi erhållit tidnivgar från Berlin och Stettint. ov Mm. den: 25; Hansburg och Köln den 24, Paris den 22 och Lohdon den 20. -Telegrafunderrättelser från Paris och London gå till d.23 dennes. DANMARK. Holsteinska armeen synes? med: allvar tänka på ett vinterfältlåg. Man har reqvirerat en mängd ved och beställt en hop småjernugnar; äfven beredes virke till baracker o.s.v. Danskarne bereda sig äfven på att göra i ordning lägerplaser,: och hafva från Ecternföhrde reqvirefat plank och. bräder till nya baracker vid: Cosel och Rochendbrff. De hålla ännu Eckeraföhrde besatt, men synes i allmänhet samla sina stridskrafter; och blott: med mindre posteringar bevaka de längre framom bufvudstyrkan belägna delar af Slesvig Detta är anledningen hvarföre insurgenterna förtfära att genom utsända -detachementer orox danska posteringarne; och den-21 och 22 denneshade åter små skärmytslingar egt rum; utan åynnerligt resultat. Vid den första hade en hölsteinsk partigängare, vid namn Frölieh, som gjort sig käsd för flera djerfva bedrifter, blifvit af danskerae tillfångatagen: Danskårne bade. afbrännt Windebye-väderqvarnen, -förmodligen för att hindra signaler derifrån till fienden. . SR ; Landsförsamlingen i Kiel hade ytterligare uppskjutlit afgörandet af frågan om stadfästandet af den förordning, hvarigenom ståtbållarskapet den 23 sistl. Augusti tills vidare suspenderat de 13, 16; 18, 19 och 22 artiklarne af tyska statsgrundlagen, som hafva afseende på rätt att bära vapen, personlig frihet, Konfiskation och visitatioa af enskildes papper, brefhemlighet och försämlingsrätt: Kommivteen har ansett, att förbudet mot vapenbäranidet samt rättigheten att visitera enskildes papper och bryta bref borde stadfästas; men att arresteringsrättigheten ehdast borde ega rum mot för förräderi och spioneri misstänkte personer, samt församlivgsfribeten erkännas för alla otter i Holsteinjutom Rendsbörg och Fredriksoört. Atfven angående militärstrafflagen skola öfverläggningar ega rum: Ståthållareskapet bar redan på general-kommandöns begäran vidtagit intefimistiska förändringar. Allt detta antyder, att i Holstein icke måtte råda den .Begeistrungo för -insurrektionen, som partitidningarne ständigt omtala. 5; 4 I Fiensborg väntade man, att konungen af Danmark skulle komma till Slesvig. FRANKRIKE. Odilon Barrots udning E Ordre har uppträdt med en Märklig artikel, genoih Hvilken det af denna örgan Tepreseidterade tiersparitist på en gång aflägger sin monarkiska trosbekänatlse och öppet bryter med Bonapartismen. Man läser der följande bestämda örklaringa Vi hafva aldrig upphört att anse den frisinnade konstitutionella monarkien för den regeringsform, hvilken bäst motsvarar såväl Frankrikes nya bebof, som dess häfdvunna seder. Skulle de Härom rådfrågade nationen en dag på fasta grundvalar återupprätta en sådan regering, så skulle detta endast vinna vårt bifall. Föredrager nationen republiken, bekrättas sålunda denna Tegeringsform genom fri ömröstning, kan man lyckas organisera en sådan styrelse, så underkåsta vi oss nationens Vilja, övilken är vår högsta lag. Men dermed mena vi ingalunda, att man under den republikanska styrelseformen har rätt att bestrida elter Tråntaga Frankrike den rättighet, som tillkotiMer ländet, nemligen att sjelf utvälja sin förste embetsman. Vi skulle detföre med all energi uppträdd mot en regering, som hade den djerfheten att vilja truga sig på landet. Framför allt skulle vi uppträda mot dena socialistiska diktaturen, såsom mot den yttersta graden af förfall; men derefter mot kijsaredömet, som väl vore mindre förfärligt, det medgifves, men ieke just mycket ärofullare och hvilket säkert och raskt skulle föra oss till socialismen.n Ej imindr2 uppsgende har en annan skrift väckt, nemligen ett s. k. officielt legitimistmanifest. Det är tidningen -Evenement, som kupgör ett den 20 Augusti från Wiesbäden utfärdadt cirkulär, hvilket br de Barthelemy, Isisom legititbitetens förste sekreterare (d. v. s. sekreterare i legilimistföreningen vid Rue du Mont Phabor) utfärdat till ålla legitimistiska depirtementskommitteer. Samma tidning nämter i sammanhang härmed hertigen af Lvis, general de S:t Priest, Berryer, måarkisen de Pastoret och Hertigen des Cirs såsom legitimistiska ministrar in petto. De inämhde! cirkulär uttalade grundsatser äro desamma söm den absoluta monurktens och serskildt riktade mot Earochejacqueleins förslag om en äppell till fölket. Genom denna förklaring håfva legitimisterna icke ållenast stött ifrån sig em af sila ifrigaste anhängare, Larochejacquele:n, utän älven, efter hvad det tages för gifvet; tillintetgjort. hvarje möjlighet af en fusion med de i allmänhet konstitutionella Orleånisterna. I cirkuläret läses bland asnal: Jag har erhållit öfficielt uppdrag att för eder anmäla hr grefvens af Chamboörd förklaring angående desha punkt. Han bar formligen och absolut förkastat förslaget om en äåppell till nationen, emedan en sådan appell skulle innehålla ett förnekande åf denstora nationella principen: den monarkiska ärftligheten. På förhand förkastär han alla förslag, som, stödda på en sådan tänka, skulle förändra viltoren för stabilitetsprincipen; vår förnämsta bufvudprincip. Denna princip måste anses såtom :detsenda medlet att slutligen befria Frankrige? från revolutionens skakningar. , Grefvens af Chambord språk var klärt och bestämdt; det lemnade intet tvifvel öfrigt. Hvarje tydning, som kunde vanställa eller förvrånga andan af denha förklaring vore: derföre helt ech hålet oriktig Grefven sf Chsmbord har vidare förklarat, heter det, att han sjelf förbehåller sig politi