Aftonbladet – 27 september 1850, sida 1

KREOLEN. HEINRICH ZSCOKKE. Nej, redliga kalabreser, svarade de förolyckades före. språkare; ,vi vilja ej befalla; vi äro bönfellande. J sko Jen ej vara käaslolösare än det vida bafvet, som skona våra lif.n Tillbaka, pratmakare, eller skjuter jag ned dig! skrel en karl, i det han riktade sin bössa mot schweizaren Gör ner dem allesammans! ; Det är fransyskt pck. Schweizaren trädde modigt ett steg fram och svarade Mörda miz, men hjelp de andra Eit förvirradt larm uppstod i hopen. Schweizaren beslutsamhet tycktes behaga några; men andra ropade för grymmade: Skjut! skjut! Åter andra förbindrade de af alla krafter. Schweizarens öfriga följeslagare trängde sig närmare tillsammans bakom honom: Några af dem föllo på kvä och bönföllo om nåd, med mot himlen sträckt armar. Andra skreko: Döda uss, pi odjur; döda oss alle sammansl) Der ser ni ett prof på edra älskvärda karaiber, si Georgel sade Fortunatus till engelsmannen, som äfvenle des hade kommit fram. Skulle ni ivte ha lust att hä bygga er en hydda? Men: reta då inte de galna hundarne mer än nödig ärl svarade britten. Om vi bara hade vapen, skul!e de packet icom några minuter vara skingradt.n Medan oväsendet tilltog derupp2 bland blåmörsorn? sprang en grof karl fram genom mängden, förgäfves qvar hållen af skrikande qvinnor, som ville rycka en stilett u h-ns hand. Men i samma ögonblick, som han med stor steg gick emot de skeppsbruines anförare, trädde gosse Cecco rask. och trotsande emot honom, likasom Devid mo Goliath. Han svängde, lekande, en videqvist i handen ocI ropade: Akta dig, du galna tarante!, att mörda herr kardina Fabricios ilbud och handsekreterare! Ar då ingen af Ge ) So ÅA. B. 4 214, 217 och 219.