Aftonbladet – 23 september 1850, sida 2

Om reformen i de akademiska konstitutionerna. Det är förut bekant, att det erkända behofvet af en omarbetning af grundstadgarna för våra universiteter föranledt åtskilliga förberedande arbeten, dels af kommitteer, dels af betänkanden från universiteterna, hvilket räckt allt sedan slutet af år 1846. Detta ärende har slutligen kommit så långt, att ett betänkande, utarbetadt af professorerne Fries och Reuterdahl samt kanslerssekreteraren Norström (andre påstå, af den. sistnämnde ensam), för ett par månader sedan af kansleren H. K. H. Kronprinsen remitterades till båda konsistorierna, med tillkännagifvande, att H, K. H. velat deröfver inhemta deras utlåtande, innan han för sin del deröfver fattar sitt definitiva beslut och öfverlemnar det till Kongl. Maj:ts sanktion och pröfning, hvilka utlåtanden borde vara färdiga till den 15 i denna månad. Det berättas, att ifrågavarande kommitebetänkande, när det kom till universiteterna, skall äfven bland de eljest så konservativa professorerne väckt en icke ringa sensation, emedan åtskilligt af de föreslagna stadganderna synes mera vara passande för Ryska än för Svenska universiteter. Utom mycket annat har den högsta förundran väckts af en bestämmelse, som innehåller, att besvär icke skulle få ega rum öfver kanslerns utnämningar; en bestämmelse, så mycket mera oerhörd och ovanlig, som något dylikt icke, enligt vår grundlag, får ega rum i någen. enda gren af de öfriga samhällsinrättningarna, och ännu dubbelt mera märkvärdig när man besinnar, att kanslersembetet för närvarande innebafves för båda universiteterna af en oansvarig prins, hvars alla åtgärder sålunda. skulle kunna utan regress helt och hållet bero på godtycke, och detta i ett så ytterst vigtigt fack, som vid anstalter, hvilka hafva bela den högre vetenskapliga bildningen att ombesörja. Vi skole innan kort återkomma utförligare till detta ämne, när universiteternas betänkanden insomma, men finne emellertid med tillfredsställelse uti Bore för i går en grundlig och allvarsam artikel derom, hvarur vi låna följande utdrag: Då kansleren redan den 22 December 41846 erhöll Kongl. Moj:ts uppdrag att låta under sin Jledning: verkställa den nu omsider fulländade -revisioren af stadgarne, följäktligen har användt 3, år till detta granskningsarbete, kan det icke annat än väcka uppmärksamhet, dels att remissen till konsistorierna sker under ferierna, då de flesta universitetslärarne äro frånverande på resor, dels att en preskriptionstid förelägges dem af knappa 2 månader, som äfven löper till ända under ferierna. Också lärer iatetdera universitetet bafva inom den utsatta tiden kunnat inkomma med sitt utlåtande. Emellertid lärer granskningen af kanslerskommittåns arbeta både i Upsala och Lund nu som bäst försiggå, och det torde icke dröja länge, innan konsistoriernas utlåtanden till kansleren irkomma. — mm -— Det finnes ingen punkt, som uti det föreliggande, under den nuvarande kanslerens eget höga inseende utarbetade, förslaget till universiteternas statuter synes hafva blifvit med så stor omsorg omhuldad, som just bevarandet och utvidgandet af kanslerernas egen höga myndighet. : Icke nog dermed, att kansleren, såsom universitetets högste styrösman, skall hafva öfverinseende öfver alla dess anlägenheter; .med uppmärksam. et följa den akademiska undervisningea samt lärares och Jlärjungar3 ji hållande i afseande derå; anmärka och. rätta dervid, hvad rättas bör; tillso att lärare sina skyldigheter uppfylla, o0c3 de studerande filt, ordning och sedlighet iakttaga; inhemia noggrana kännedom om universitetets Vetenskapliga inrättningar och all annan dess eg ndom.och förvaltning, samt på grund hiraf vidiega de 2tgärder, som lända till att bavara och befordra universiteters rätt, välstånd och ändanål; att han eger föra eller låta föra talan i allt hvad universitetet rörer, och föreslå Konungen, hvad på Konungens afgöranda ankommer, med rätt att ifven, der han för sina åtgärder så mnödigt finner, från högre eller lägre embetsmyndigheter iafordra upplysningar, utlåtanden eiler ana at biträde, o 8. VAl! deta, likasom äfven rättigheten aut utvämna och med fullmakt förse adjunkter m. fl. akademiskva ljepstemän, bar också förut tillhört. kanslerns bafosonhet, och må sivara, Men en nyhet, så vidt vi hafva os; bekant, är bland annatdat stadgande, som vär föreslås, att besvär icke skola få eg9a Tum öfver kanslerens tjensieutnämningar. Det värn emot godtycke och mannamån vid tjensters bortgifvande, som hyarje annan svensk tjensteman har der) i, att han hos Kong! Mej:t ken avföra besvär öf07 on af förmän bogången förment orättvisa, skullo åledes. vara. do akademiska tjenstemänsen betaget! 7 hvad skäl? Vi förmå ej upptänka något, som stjonar asesnde. Vidare skall kanslern ega makt tt besluta och utfärda instruktioner och regle,entien till efterrättelse Vid förvaltniogen af units vetenskapliga inrättningar m. m,; äfvea