Aftonbladet – 19 september 1850, sida 3

börde till beftästningskonsten; men derjemte visade han en så naturlig och liflig ny.ikenbet att få tags utanverken i betraktande, att guvernören, på föror dande af köpmannen i Gibralter, dertill gaf sitt samtycke och lät gifva honom en af sina adjutsnter till cicerone. Köpmannens oerhörda förundran och löjliga anmärkningar öfver allt hvad han såg kommo vägvisaren ofia att draga på munnen; efter ett parl degars förlopp, då adjuianten tröttnat med att spel: artig, lät ban främlingen, som han ansåg för en narr, drifva fritt omkring mellan skildtvakterna, som snart! blefvo lika förtroliga med honom, som med en rege ments-huad. En morgon då den gästfrie köpmanaen i Gibraltar gifvit sig ut i affirer, märkte han. sedan han allägsnat sig ifrån hemmet, att han i brådskan, vid utgåendet, i stället för sin egen hatt tagit sin gästs. Som kan tyckte hatten vara ovanligt tung, tog han den i närmare skärskådande och upptäckte nu att den hade dubbla bottnar i kullen. Vid er nogare granskning fann han mellan dessa, till sir stora förvåning, planer och profiler samt en fullstän lig grundritning af fästningen, hvilka voro tecknade if främlingen, som visat sig så högst enfaldig ccb okunnig. Köpmannen stack psapperen hos sig octl skyndade att uppenbara saken för guvernören. Under tiden hade den främmande, som, då han saknad: sin hatt, fattat misstankar om att det kommit ugg !or i mossen, och att han, om han längre stannadel qvar, kunde äfventyra sin personliga frihet, skyndat ved till hamnen, hyrt en båt och hade redan hunni! utanför skottvidden af fästningens kanoner cch pil. vägen till Cadix, förrän hans vän kommit hem. Der person, som således flytt från klippan, infann sig vid sin -ankomst till Cadiz helt lugn och kallblodig hos engelska konsuln, för hvilken han omtalte orsasen till: sin plötsliga afresa från den engelska fästningen samt förlusten af sina papper och teckningar; men likamycket, tillade han, i det han pekade på sin panna, jag har det alltsammans här; mitt namr ir — Bernadotte. — Man torde erirra sig, at Napoleon på S:t Helena omtalade, att han hade hafi i sinne att belägra Gibraltar, huruledes han dermed skulle gått tillväga, samt att han var öfvertygad om l att företagandet skulle fått en lycklig utgång; helal ienna Napoleons plan hade säkert varit byggd på del upplysningar ban erhållit af den man, son af ödet var bestämd till att en gång bära Sverges och Norges ronor. (D. A.) — EN NY EOMET bar blifvit upptäckt af Victor Mauvsis, ledamot af institutet i Paris, il: stjernbilden Kusken, vester om stjernan Delta il. samma bild. Ingen svans synes; man ser blott lik ): som en liten oval fläck. — Den stora industri-expositionen i London rästkommande år kommer äfven att få saker från Sydasien. I Hongkong haren kommitte bildat sig för Sfversändnivg af dertill lämpliga föremål, och denl stora metallkanonen som engelsmännen togo i Beejapoore, hvilken väger 890 centner, är redan på väg vill England. Det berättas, att 159 glasmästare äro för 40 vec kors tid sysselsatta med glasväggarnas uppsättande för den stora byggnaden, hveari expositionen kommer att hållas, och att omkring 3000 centner kitt becäknas åtgå. — TÄCKEDIKENS NYTTA. Vid den tyska landtbruksakademien i Eldena har men nyligen gjort försck med betäckta diken (drains), cch dervid funnit att af sidländ eller sumpig åker minst 4 scheffel mera spannmål skördats efter denna förbättring än förut. Motsverg erfarenhet är väl äfven redan vunnoen i Sverige; men men ser i dessa tyska rön en ytterligare bekräftelse på åtgärdens nytta. — EN DUELL PÅ ENIF har, enligt en berät!e!se i tidningen Civilisation de Toulouse, för en tic sedan ägt rum mellan tvenne qvinnor i förstaden Guillemery. Sedan den ena amazonea blifvit! sårad i armen, förklarades ärans fordringar uppyllda. Men polisen, som var mera ömtålig än dessa : Tuntimmers heder, ansig ssken icke vara slut dermed, utan har anordnat undersökning om denna egna strid. — DEXTRINGUMMITILLVERKNING I STORT. (Patentered i Eogland). Vanligt skedvatten (Qväfsyrs im 4,23 eg. vigt) utspädes med 200 gånger så myc xet (i mått) regnvatten eller annat mjukt cch rentl, vatten, och i denna blandning inknådas så mycket , ren potatisstärkelse, som fordras att göra massan tilll: 20 styf deg. Degen genomknådas på det sorgfälli : gaste så att ingen ojemnbet må äga rum i blandningen, och lemnas seden orörd 2 timmar. Derefte); sönderskäres den i tunna skifvor, som upplärgas pil. silduk att torka, så att den kan finmalas och siktas ill fint mjöl. För att af detta mjöl frambringa epl: masse, som till färg och genomskinlighet liknar gum ni arabicum, knådas mjölet åter till en styf deg med! illsats af 4 del skedvatten och 400 delar så mycket vatten (bälften så stark syreblandning som den förra). hvarefter degen utkaflas till en kaka om 5, tumsl, tjocklek och torkas på plåtar i en till 400? å 450 Celsii uppvärmd bakugn. När den blifvit fullkom-! igt torr och genomskinlig, uttages den hastigt cch afkyles; annars bryrs den. I vatten löses den nul mera fullkomligt. — FÖRBÄTTRING PÅ GUTTAPERCHAREMMAR. Hvar och en som nyttjat bjulremmar af guttapercha,. har säkert funrit dem vida bättre, än de förut vanliga läderremmarne. Men har likväl anmärkt att! en rem eaf guttapercha halkar lättare än sf läder. vär luften är fuktig. Denna olägenhet har mer afbjelpt derigenom, att man på den sidan af gutta percharemmen, som ligger åt drifbjulet, fästat en t!unn läderrem. Härigenom har man lyckats förens lådrets häftningsförmåga med guttapercharemmens : likformighet och styrka. Ea dylik rem har begagoats oupphörligt i tolf månader, och försöket visade : att dessa remmar hafva ett stort företräde framför: såväl remmar af läder som af guttapercha ensamt. Mr H pburn i London hade till en industriexpo ! sition i Birmingham inlemnat prof på sålunda sam mansatta remmer af åtskillig bredd, från 2 till 42 tum. ; — SEYDDSMEDEL MOT ROST I ÅNGPANNOR. Mr Williams i Helstone har uppgifvit ett enkeltl: sätt att bevara insidan af ångpannor från rost. Kori före vattnets kokning inhäller man en liten portior stenkolstjära i pannans Då ångbildningen börjar, antager en del af tjäran gasform och bortgår, under det att den fastare delen afsätter sig såsom ett tunnt lager, ytterst jemt fördeladt, på pannans insida. Denna hinna sitter envist fast och utgör ett förträffigt skydd emot rosten. — BESLUTSAMT SJELFMORD. För kort tid sedan kom en man från Lichifield (Förenta Staterna) till Naschva, köpte der en likkista, vände med der tillbaka till Lichtfield, gräfde en graf, nedsatte kistan i een, lade sig i kistan, intog opium, vatnadels gästa morgon, uppstod, då han märkte att han ännu var lefvande och — bängde sig. Han efterlem ! oade ett bref med dollars, som den skulle få, hvilsen tillkastade hens graf. e———— L ————————— 2. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. )! Kurs:r å Svenska Obligationer och Aktier. Körenhamn d. 44 Sept. AA AR Känara Cara