Aftonbladet – 18 september 1850, sida 3

TAETR 0 VID RSS DREV SSTER VIA SARWIEUSBRSR AILBUE VI länge ihållande regnig och kylig väderlek, hafva vi nu en riktig eftersommar med stark .värme om dågen. ehuruw nätterna naturligtvis äro temligen kyligt, dock utan frost. BLANDADE ÄMNEN MEeTEOoREN den 16 Aug. har observerats ända nere i Skåne, t.ex. vid-Fredriksdsbl, strax sorr om Helsingborg. Den syntes såsom en eldkula, hvilken började sin fart vid omkring !, af horizon tens höjd och sänkte sig rakt ned mot jorden; under farten formerade den en eldsirimma, så skinande att den till och med öfverlyste det synnerligt klar och starka solskenet. — I Bobus Läns Tidning, läses följande fullständigare meddelande om denna meteor: Då allmänna tidningar ej blott omnämnt, u:sar uppmanat att tillkännagifva, huru de meteorologiska fenomsner der 46—8 sistl. Augusu,, (Söh bu för dimmås sträckt sig till hala N.V. Europa, från inre Finlend ända till Franska gränsen, enligt hyad mar redan känner) visat sig på olika ställen inom fäder neslandet ; så. torde en kort anmälan derom från Norra Bohus län ej vara ur vägen. Värmen hade; länge förut varit stark; men oftå har -den likd länge varlt lika stark, utan att luften kännts så qvafbet, det man bör tiliskrifva den la driga S. vinden, om, natten knappt märkbar, med 46, 18, ja just natten till d. 46 ända till 20 graders värme. Den 46 på e. m. uppgick den till nära 31 gr. i skuggan och fulla 42 gr: i solbadet (43-gr. är det högsta ins. nånsin bemärkt). På fm: nära kl. 19 syntes Omtalta eldkulan på södra himmelsfältet, nägot större än solen; glänsande hvit, men ej så bländande, tsgådte synbar väg från nära S. punkter mot N.O., hastigt, imen ej blixtsnabbt, Jemnand2 ef: ter sig-en-något -eldrödstrimma, och tycktes utå: dån nedfalla (på ; marken; d. ä. försvinna vid hori zonten. — Fiskare beskrifva det olika, att mar kunde tro. flera eldkulor visat sig, som dock är osannolikt. Himlen hade d. 411—414 varit ganska klar, besöktes d. 45 af strömoln, och var d. 16-balfklar: och tjock. blef ;å e. m. skönt blå, men längre fram uppreste sig svarta åskmödlp, mest från N.V. och Ö:, ur hvilka kl. 6—7, de bhärligeste blixtsr började framljunga. allt tätare, men utan buller i början, så v:l i zick zack, som i ljusmassor. Småningom betäcktes bhimlen alldeles af ljusgrå moln; åskan dånade lindrigt, såsom en qvarn, utän afbrott i nära 42 timmar, Och ett måtiligt regn föll, hvarigenom luften afkyldes ända till 44 gr. den 48 på morgonen. Ovädret har icke verkat några olyckor inom Wetite härad, men deremot så mycket större inom Tanuras härad. I allmäshot lärer åskan i år gått häftigare i S. än i N. Bobuslin. Regnet och haglet voro der ganska starka d. 47; hagiet vägde öfverhufvyud 2—3 lod, men man hår uppvisat hagelsienar af ända vil 5 lod. Förödelsen genom haglet och en stark orkan, är stor på en längre; men..smalare sträcka iaom Tanum. Man uppskattar skadan till minst 2000 tunnor säd, och genom sednare stormar, hvarigenom den mogna säden urpiskades, till närmare: 4000. tr, utom all annan. skada ovädret förorsokat... Man talar. redan om ett-sammanskott till de mest behöfvande af dem som träffats af denna olyckshändelse. — FLYTANDE Hour. Bland märkvärdiga naturiilldragåser under detta år förtjenar äfven näm nas, att samma s. k. flott-holme (egentligen utgörande en lös mas:a af svart dyjord, hvarpå finnas några stubbar, hvilkas rötter genomkörsa massan), som. visade sig åren 4806 och 4845 i sjön Striern straxt nedanom Kettilstads kyrka, den 49 sistlidae Augusti åter uppflutit. De första dagarne var den omkring 30 å 40 alnar lång, men, ehuru demnsedan alltjemt varit synlig och ännu visätsig, har den dock sjunkit så mycket, att Omkring Ä blott äro ofvan vattnet. Den befinner sig endås alnar utom vassbänken och på betydligt djup — IsLANnDsSPOTATIS. I enskildt bref har red. af Ö. C. erhållit nedanståendåland:hushållningsnotis: Hre-grefve Leweobaupt på Fågelvik hade från ordföranden och sekreteraren i Hallands läns landthu:hållningssällskap sistl, vår erhållit 6 st. genuina islandspotäter, som tillsammans vägde ä lod. AT des a sattes 4 st., tvenne hela och tvenne ituskurne, den 46 sistl.. Maj i Fågelviks trädgård uti god svart. mylla; af de tvenne: oskurna skördades den 4 den:s 27 st. potäter, vägande tillsammans 2 mark. 7 104. samt af de tvenne ituskurna 409 ist., vägande 6 42 lod (en på 46 lod). De öfverblefne landspotäterne sattes den 40 si torp i Södermanland på Härblan id 8 deh 43 Aug. skördades de st. 7 lod. Hela afkastningen hemtade 6 potäterna o vill 242 st., vägande tillsa till litet mår än 88:e kornet., — KoLERA. Redan i Augusti år 1680 var staden Leipzig hemsökt af en kolerefarsot I ett verk af Rivinus, Leipziger Pest-Sechade und Gajtes Gnade, berättas att denna sjukdom, som man då höll för smittosam, der hade bortryckt 2348 personer; ett betydligt antel, då Leipzig, enligt folkräkningen föregående året, endast räknade 49,936 invånare. p? — LupviG FILIPS FÖRMÖGENHET. Enligt en uppgift i L Independance Belge, efterlsmnade f, d. Fransmännens konung landtegendomar till ett belopp af omkring 86,000. hektarer (en hekter inre håller ungefär 2 tunnland), af hvilka brutto-inkomsten belöper sig till 3,989.000 frarcs och netto inkomstien till 2,378.000 fr. Kapitaliseradt efter 3 proc. skulle detta alltså utgöra ett värde af omkring 79 millioner. Dessutom egde konungen ätskilliga slott och trädgårdar af betydligt värde och aktier med årlig afkastniog af omkring en halt million francs. Beloppet af hela, förmögenheten skulle derigenom uppbringas till 400 mill. fr., hvaremot skulderna gå till ungefår 20 millioner fr. (A. P.) — MENNISKORACERNA. En i England nyligen utkommen skrift af doktor Pickering aniager för närvarande följande siffror: Hvita racen 340,000,000. Mongoliska . 500,000,000. Möålayska -. . . oo. 120,000,000: Telingiska .0-0 ---60,000,000. Negeri so 1:08 55,000,000. Aeihiopiska : : . . . 3,000,000. Abyssinska. I fö.e 3,600,000. Papusnska . . . ss . 5,000,000. Negrillos . . . s 4 3,000,000. Australiska oc . . . a 500,000. Hottentottska . . . . . 500,000. 900,000,000 manniskor. (P. T.) — STtor DocKA. I Portsmouth är en sior docka, eller, baein färdigbygd,. Dockans längdgär 774 fot, bredd 400 fot och djup 34 fot. Den är ämnad uteslutande för ångfartyg och: beräknad rymma 9 ångfregatter af A4:sta klessen; Arbetet började: år 1843, murhiogen 41845. Vid byggnaden hafva i me: deltal 1500 mån dagligen varit använde, Kostöaden beräknas till 400,000 st. JERNSKEPPSBYGGERIET VID FLODEN TYNE