guves all likval antalet bordt kunnat vara 2. I Hamb. Tidningarne berättas från Rendsborg, att den islesvig-holsteinsk tjenst ingångne svenske f. d. löjtnant Lindström, som förlidet år i dansk tjenst fick Dannebrogsorden, tillbakasändt sitt ordensdiplom till danska krigsministern. SPANIEN. Valen hafva på det hela utfallit till det konservativa partiets (Moderados) fördel. FRANKRIKE. Enligt officiella berättelser besökte presidenIten Bonaparte den 7 dennes kl. 9 f. m. arsenalen i Cherbourg m. m. Kl. 12 begaf han sig ombord på Friedland. Alla skepp flaggade och helsade hans ankomst med dundrande kanonsalvor. Derefter gick han ombord på öf-i I oingsskeppet Minerva 0. s. v. Såväl i arsenalen som på skeppen och en derefter arrangerad bal blef presidenten mottagen med hjertliga helsningsrop. — Auntalet af till Cherbourg ankomna fremlingar beräknas till 30 åa 40,000, hvaribland 8 å 10,000 engelsmän. En mängd fremlingar inqvarterade sig på fartygen mot hög betalning. På värdshusen var alideles omöjligt att att få något rum under de sednare dagarne. Eskadern hade fått befallning att mottaga presidenten Bonaparte på samma sätt som Ludvig Filip mottogs i Treport. Så snart hans båt visade sig skulle 101 kanonskott affyras; manskapet skulle 7 gånger å rad ropa Lefve presidenten! — En eskader af 530 speljakter, tillhörande the royal yacht-elubr, hade under lord Yarboroughs befäl ankommit till redden. Presidenten skall likaledes, efter officiella blad, hafva blifvit väl emottagen på sin resa genom Bretteville, Bayeux, Formigny, Carentan och Valognes. s Å andra sidan vill man veta, att presidentens mottagande varit varmt republikanskt. Elysees organer, som redan länge visat stark fiendtlighet mot legitimisterna, börja nu äfven anfalla orleanisterna. Pouvoir anfaller Journal des Debats; Constitutionnel söker på allt sätt nedsätta general Lamoriciere o. s. V. General Changarnier, som nyligen tillställde en själamessa efter Ludvig Filip, har i en dag-. order förbjudit officerare och underofficerare latt deltaga i en till den 10 dennes utsatt bo-l napartistisk hyllningsfest. Rykten gingo åter om generalens förestående afsättnipg och hade till och med föranledt öfverläggningar inom det permanenta utskottet. Åter hade flera departementalråd uttalat sig för författningens revision; endast få deremot. En fransk tidning gör följande betraktelser i anledning af Ludvig Filips död: Hurudan skulle Frankrikes ställning nu vara, i händelse Ludvig Filip dött på tronen? I Skulle man icke öfverallt se oro, förvirring, misströstan? Skulle legitimiteten känna sig bunden af vördnaden för ett regentskap? Skulle icke ett inbördes krig redan hafva utbrutit på flera ställen inom landet? Det är således klart, att republiken är det styrelsesätt, som minst söndrar oss. Ty efterl: att hafva försökt så många styrelsesätt, hvilka alla ledt till revolution, hur kan man neka, att republiken är den bästa regeringsformen? Detta medgifver sjelfva. det sunda förnuftet, äfven om man i öfrigt icke byser några enthusiastisk-sanguiniska föreställningar, någon personlig förkärlek för republiken., Det antyddes för en tid sedan i en korrespondens, att regeringen med all gevalt sökt inverka på departementalråden i reaktionär anda, d. v. s. bland annat så att de skulle förmås att så enhälligt som möjligt uttala sig för en revision af författningen. Nu upplyser enj fransk tidning närmare huru detta skulle företrädesvis hafva skett. Regeringen skall nemligen under inrikes ministerns sigill hafva utfärdat cirkulär till alla departementalråd, med uppmaning att uttala sig i denna anda. Afven hafva prefekterna hvar i sitt departement genom enskilda bearbetningar sökt verka för det mål, som regeringen visat sig vara angelägen om. Märkligt är att ingen af regeringens organer ens försökt att desavuera nämnde förhållande. De sednaste telegrafdepescherna från Paris äro af följande lydelse: Söndagen den 8 Sept. kl. 8 e. m. På den bal, som under presidentens närvaro gafs i Cherbourg, hördes republikanska rop från na-l. tionalgardet. — Flera kompanier af nationalgardet i Colmar bafva blifvit upplösta. Några häktade ledamöter af den socialistiska kommitteen i Vilette hafva mot kaution blifvit ställda på fri fot. Larochejacquelin låter i ett bref förstå att legitimisterna skola uppträda med mera sjelfständighet., Va Måndagen den 9I Sept. kl. 8 e. m. Salvandy, scm från Wiesbaden begifvit sig till Orleanska familjen i Claremont, bar derifrån afrest till Frohsdorff, Henrik V:s residens. Republikens president har i Cherbourg hållit ett tal fulit af kejserliga reminiscenser.n Tisdagen den 10 September. I Dröme-departementet hafva oroligheter utbrutit i fem kommuner. Nejden är dock cernerad med trupper. Louis Napoleon har inträffat i S:t Lo.s I Caen skall presidenten Bonaparte bland annat hafva i ett tal yttrat följande: Då välståndet öfver allt synes åter uppblomstra, så skulle den vara ganska straffvärd, som försökte att genom en förändring af det närvarande, ehuru högst ofullkomliga -tillståndet, hämma dess utveckling. Likaledes skulle statens öfverhufvud vara ganska straffvärdt, om det, i fall folket under möjligen återkommande stormiga tider ville ålägga det en ny börda, icke desto mindre afsade sig denna höga mission.n Enligt ett börsrykte skulle man på krigsfartygen hafva hört ropet: Lefve Joinville!n Deputeraden Vezin har i ett bref till Echo de FA veyron, offentligen afsvurit Orleanismen och öfvergått till legitinismen. Man vill veta att sjelfva Guizot ämnar göra detsamma. För de familjer, som blefvo lidande genom brons instörtande i Angers, hafva 277,760 fr. blifvit insamlade. I Gorcelin nära Grenoble har en socialistisk bankett blifvit bållen. Sterbbusafgiften för Ludvig Filips arfvingar stiger i Frankrike till icke mindre än 9.500.000