Aftonbladet – 12 september 1850, sida 2

att likna ugsar, medan den garala orangefysiopomien skälfver af köld och svär öfver klimat. Och så miste vi lefva vid kryddor och pillau och alla skg. olicka anitölninger, ti. vi blifva lika gula och gallsprängda som han sjelf. Jag protesterar djerit emot alla dylika tillställningar, och derföre, godt folk, förklarar jag mig, en gång för alla, fri och oberoende ;Men kom ihåg, flickor,, sade deras moder, under det hon skrattade åt Sophies förklaring, ,att han är er fars broder, och sålunda berättigad åtminstone till yttre aktning. Jag öns! ar visserligen, att han vore mindre besvärlig, ty han blir, fruktar jag, en ledsam bållbake för edra nöjen; men båll er vid godt mod och kom ihåg, utt den lyckan att bli en indisk nabobs sam-arfvingar är mycket att eftersträfva, och väl värd någon uppoffring för att ernån ,Jag är säker på att hans döfhet blir en stor lättnad för oss alian, instämde Mathilda, så att vi, under det vi spela de uppmärkeamma och hafva ett öfverflöd af smickrande ar igheter och -konstgijorda leenden till! hands, altt emellanåt kunna ge luft åt vår otålighet ofsides, såsom de göra på teatern. hvilket skall bli en förträfflig säkerhetsventil för värt lynne.n Men om han är en invalid måste han nödvändigt vara knarrig, sade Sophie; och som hans syn är försvagad, önskar han förmodligen att någon skall läsa högt för honom; den sysslan vägrar jag bestämdt att emottaga; ty att läsa något mer än sista modejournalen har jag aldrig stått ut med. Vi vilja utnämna Grace till hans indiska majestäts förelisare. Hvad iger du, Grace, är du ieke öfverväldigad af enna ära ?o Denra fråga ställdes till en tyst flicka, som hittills icke deltagit i samtalet, imen som svarade med ett leende: Om er onkel verkligen är en så obehaglig person, som ni beskritver honom, skall jag QR