RÄTTEGÅNGSoOcH POLISSAKER. Philipsonska tryck frihetsmålet mot hr F. Sjöberg, såsom ansedd ansvarig utgifvare af Folkets Röst, förevar åter i går. Som de uppgifna vitthena icke anträffats blef målet uppskjutet på åtta dagar. Hr Sjöberg ville hafva fjorton dagars uppskof, men hr Dufva bestred mer än åtta dagars. Hr Sjöberg: Jag tycker att det vore bäst att återstående vittnen blefvo afbörda på en gång, ty om br Dufva har betalt för hvar dag han gårirätten, så har jag det icke, och då det ena vittnet blir qvar bär i fjorton dar och det andra redan är afsegladt till Stockholm och dess ankomst blott beror på vindarne, så kan men förmoda att vittnesförhören då vore afgjorda på en rättegångsdap. Hr Dufva: För min del anser jag det säkrast att det vittne som ru är här blir med det svaraste at. :ördt, och vi skola hoppas att hr Sjöbergs sista vittne skall få så mycken vind i seglen, att äfven det mi hinna fram till rätten till den dagen. — I går förevar ransakning vid rådstufvurätten med fångkvekten Bäck, scm skaffat sig nycklar till åtskilliga celler i cellfängelset vid Rörstrandsgaten: Upptäckten hade skett på det sätt, att en annan fingkpekt fått order att uträtta något i en afdelning af fängelset, deriill Bäck för tillfället bade pycklarne och då Bäck händelsevis var ute, men hans rock hängt qvar i rummet, hade han känt efter i flickorna för att der möjligen fiana den nyCkel, han sökte. Denne hade han likväl icke anträffat, men väl er annan, hvilken ban tyckte likna en sf dem som finnas till låsen i cellerna. Han lade den tilibeka j fickan och sade ingenting. Men han hade förut anträffat Bäck, liggande utenför den cell, hvsri den beryktade Dyring är förvearad och samtalande med honom; detta gaf anledning till misstankar. För att vidare förvissa sig om saken undersökte han andra dagen ånyo Bäcks fickor, men fann deruti endast nyckeln wll Båcks kiffert. Uii kofferten faon hen tvenne nycklar, som icke hörde till fängelset, men som liknade de rätta; ban tog dem och lät saken blifva bekant, och när direktören anställd: förhör med Bäck, erkände denne att hat innehafi dem, samt hittat dem i ett uthus. När han här skulle utvisa stället, befanns det likväl art uppgifter var osann, och hau bekände, att han låtit en smedsBosse förfärdiga dem efter aftryck. Denna berättelse vidhöll ban inför landsböfdingeembetet. På smeden ville han likväl icke gifva nigon trovärdig anvisning. ETS SNOR INESAONOEDAONRERne Re ETB SV