Ta UuTI 20R a hört Ar HB Pr MV PE MIMMI M MM gagnande af anläggningen. Det har anslagit 10 000 (120 000 rdr bko) till de första utgifterna. Den namnkunnige vattenläkaren Priessnitzs medel mot koleran. Vi hafva nyligen haft tillfälle se följande af den namnkunnige Priessnitz egenhändigt meddelade anvisning till kolerapatienters bebandting, hvilken förtjenar meddelas, dels såsom en kuriositet, dels emedan Priessnitz dermed skall botat åtskilliga af kolera angripna. Ueber die Cholera. Im Jahre 1834 habe ich bei Cholerakranken folgzendes Verfahren mit dem besten Erfolg angewendet: Eine, such zwei Abreibungen mit dem nassen Lein!uch, dann bei grossen Schmerzen im Leibe ein Klistier von ganz kalten Weasser; im Sitzbad von 6—98 Grad., mit recht viel Trinken, damit sich der Kranke ausbricht, und so Inge im Sitzbade bleiben, bis Erbrechen und Durchfall sich beruhigt hat. Dann nimmt män einen Umschlag um den Leib und egt sich zu Bett, und beim ErwWachen nimmt mar ein abgeschrecktes Bad. Im Zimmer sei 8:ets frische Luft. Wird das Wasser im Sitzbade schmuzig, 80 muss es gewechselt werden. Der kranke darf nur kalte Speissen geniessen, keineswegs aber Fleisch. Gräfenberg den 8:ten September 1848. P. Priessnitz. År 4831 har jag med bästa framgång försökt följande förfarande med kolerasjuka: Ea eller två gnidningar med vått linna, sedan vid starka smättor i underlifvet ett klistir af kallt vatten, ett sittbad af 6 till 8 grader med rätt mycket drickande, på det den sjuke må kräkas. I sittbadet tjvarsitter han så länge tills kräkning och diarrhbå stillat sig: Sedan abbringas ett omslag om lifvet och patienten lägges i sängen. Vid uppvaknandet tages ett kylslaget bad. I rummet måste alltid vara frisk lut. Blir vattnet i sittbadet smutsigt, så måste det ombyteas. Den sjuke får icke annat än kal mat och ingalunda kött. Gräfenberg d. 8 Sept. 1848. P. Priessnitz. — En författarinna vid namn Maria Stella, som först varit gift med en engelsk ädling, och sedermera med en förnäm rysk berre, påstår i sina memoiret ätt hon är dotter af Filip Egalite (bertigen af Orleans) samt att Ludvig Filip, den nyligen aflidne exkonungen af Frankrike, endast var son af en fårgvaktare vid namn Cbiappini, med hvilken Filip Egalit bytt barn, emedäån hans törmögenhet :ill stor del skulle hafva tillfallit kronan, om han saknat manliga arfvingar: — NYA GIPTERMÅLSSPERULATIONFR. Berlin. En härvarande värdshusvård hållet en skänkmamsell, som han wgifver för sin fosterdotter, hvilken har läst ät gifta sig och eger 900 preuss Thaler. En kommissionär erhåller uppdrag att värfva friare. Snart finner han också en ung fran, som är villig au ingå på saken, och som förklaras pilgtig.att till kommissionären u!betala 50 Thaler, då giftermålet fslutas. äs ,;esenterad för fästmön. afslutas. Fästmannen blir pc) tager honom. som på det mest smickrande sätt Emu..? nålland: och är med hans parsonlighet och hans föras shandre på det högsta belaten. Sedan fästmantidn Hä me. tagligen besökt Idkalet, och tillfört värden en be tydlig de! frammande gäsiet öcK gfftit fåstmön rikliga presenter, fört benne flera gånger på theate:n och andra lustbarheter. vill han slutligen att för!o ningen sker. Då blifver fästmön plötsligt kall och likgihig och vill icke fästa ringaste uppmärksamhet vid fästmannen. Deti Betfagne, som snart uttränge: af en annan fästman, hvilken sednare det icke helle går bättre, drager sig tillbaka och kommer. derefter under fund med, att värdshusvärden i kompani med sin vackra skänkmamsell endast haft honom till agn fö: spekulationen ait fiska feta källarekunder, och dess a utom förskafia skänkmamselleti dyra presenter och lustbarheter. — KartvurM. I Paris bor en enkefiu Des champs som har en utomordentlig passion för kat tor. Hon har vauvligtvis icke haft mindre än trettio kattor i sill boning, Hvaraf slutligen blef följden, at grannarte, sorh undör lång tid varit besvärade ef den oangenäfna och ohelsosatntna likt som spreds från dettå menägeri, klagade hos poliskommissarien, hvilken fåfängt uppmanade en:efru Deschamps att görs sig af thed sin2 många kattor, och då detta ej hbjelpte såg sig föranlåten ätt jefhte några polisagenter beöka den envisa frun. Vid fötsta inträdet i rummet! voro de nära att örqväfvas afstank. Enkeftu Des champs låg i sin säng, jemte tre sjuka kattor. Hor