Aftonbladet – 11 september 1850, sida 1

BR TEE TR ET TR SOS UV märksamhet på handelsrörelsen och framför allt söka undanrödja alla hinder för denna näringsgrens fria utveckling. Det kan visserligen ej bestridas, att handelns liflighet i väsendtlig mån beror af större eller: mindre tillgång på varor, lätta eller besvärliga kommunikationer, ett väl eller illa ordnadt penningeväsende, kreditlagarnes beskaffenhet äfvensom af tillfälliga händelser, såsom missvext, farsoter och krig o. s. v.; meny, utan att taga dessa omständigheter i beräkning, måste det, vid grundlig undersökning af ämnet, medgifvas, att en liberal och rationell: tull-lagstiftning utgör hufvudvilkoret. för handelns och alla öfriga näringars förkofran, ochi följd deraf nationalförmögenkbetens tillvext. Eburu sanningen häraf är al erfarenheten bekräftad, har en motsatt tull lagstitning från äldre tider tillbaka egt rumii de-flesta länder. Man har, vid antagandet af den prohibitiva tull-lagstiftningen såväl i Sverige, som annorstädes, utgått från den åsigten, att i den mån det lyckas att inom eget land. åstadkomma de produkter och tillverkniogar, som utgöra. föremål för förbrukning, folkets välmåga och trefnad säkrast befrämjas. Man har emedlertid härvid förbisett, att.om den vara, -sOmman vill inom landet åstadkomma, kan i annat land erhållas af enahanda eller bättre beskaffenhet för lägre pris, måste deraf följa, att en dryg beskattning hvilar på hvar och en, som är satt i nödvändighet att åtnöja sig med den inhemska sämre eller: dyrare tillverkningen ;: att de penningar, som fordras för att i riket anlägga fabriker för åstadkommandet af dylika varor, ryckas från landets naturliga närmgar; att förbud och höga tullafgifter framkalla jemna öfverträdelser af tull-lagstiftniogeny och i sammanhang dermed, särdeles vidkuster och i gränseorter, förlama aktbingen för lag och rätt, äfvensom att en betydligare oloflig varuinförsel försvårar eller omintetgör afsättningen af enahanda inom riket förfärdigade eller ärligt imförtullade varor, och i sådant fall leder dertill, att den prohibitiva tull-lagstiftningen mera skadar än gagnar inbemska näringsidkare, för hvilkas skydd den blifvit vidtagen. Djupsinnige tänkare i statsekonomien, såsom Adam Smith, Say, Sismondi, Ricardo, Murhard m. fl. hafva visserligen i högst läsvärda afhandlingar sökt visa den menliga verkan, som den probibitiva tull-lagstiftningen utöfvat på samhällenas politiska; ekonomiska och moraliska utveckling; men det oaktadt hafva enskilda mäktiga interessen, tillskapade genom ett felaktigt statshushållningssystem, lyckats att i de flesta stater i mer eller mindre mån ännu upprättbålla nämnde lagstiftning. Detta är likväl icke förhållandet i Förenta Staterna af Norra Amerika. Sedan de tillkämpat sig oberoende: af. England, antogo de en i alla afseenden fri statsförfattning, enligt hvilken, ibland annat, förbud emot varors ineller utförsel icke får egarum samt tullen utgår med lika procent af hvarje varas värde, och vid hvilken procents bestämmande fråga ej är om skydd för inhemsk tillverkning, utan endast att derigenom bereda tillgång för de allmänna utgiftern2, hvilka: hufvudsakligen af inflytande tullafgifter betäckas. Under fortgången af denna lagstiftning i förening med den invånarne i nämnde stater genom grundlagen tillförsäkrade rättighet, att obehindradt egna krafter och kapitaler åt hvarje lofligt företag, utan styrelsens inb andning deri elier inverkan derå, hafva, efter hvad allmänt kändt är, samma stater inom kortare tid än etthundrade år gjort förvånande framsteg i alla näringsgrenar, och, för att tillvägabringa liflighet i handeln och sjöfarten derstädes, vidkänts oerhörda uppoffringar å byggnader af kanaler, jernvägar och ångfartyg, hvarförutan ifrågavarande staters sjöfart å alla haf redan uppnått den höjd, att den täflar med sjelfva Englands. Länge skådale England med afund de Nordsåmerikanska Förenta Staternes tillvexande välstånd och styrka, innan England med allvar började närma sig defriare grundsatser i statshushållningen, som i berörde stater medfört så välgörande verkningar å alla grenar af industrien. : Engelska jordaristokratien, som sedan århundraden tillbaka utöfvat mäktigt mflytande på styrelsen i landet, sökte i det längsta försvara och upprätthålla de prohibitiva grunder, hvarpå engelska tull lagstiftningen hvilade och som, ibland annat, Tförvissade Englands jordegare om högt pris påsspanmål-och-andra landtmannaprodukter, -Då-likväl efter band missnöjet dermed inom Englands talrika fabriksoch handtverksklasser samt arbetare allt mer och mer tilltog, och Englands utmärkta ministrar Cavning, Huskisson och Peel ej längre drogo i betänkande, att i parlamentet uppträda till försvar för den libersla stu!l-lagstiftniogen, hvars riktighet skarpsinnige tänkare i flere länder, efter hvad ofvanföre är anmärkt, grundligen ådagalagt, och som; praktiskt tillämpa: i Föreonta Staterna af Norra Amerika, visat så välgörande följder, hafva tid:efter annan i England . under innevarande århundråde en stor del af de förbud ochhöga: tullafgifter, som lagt hinder i vägen för utvecklingen af flere grenar a! Englands industri, blifvit genom parlamentsbeslut borttagne, äfvensom en fri sjöfart på England .och-dess kolonier nyligen förunnats främmande: nationer. Frankrike: har, till men för åtskillige af dess vigtigare näringsgrenar, ännu bibehållit höga tullafgifter på flere främmande varor, hvarigenom detta af naturen gyunade land står, hvad handel och sjöfart beträffar, långt efter England och Förenta Staterne af Norra Amerika. : Af de smärre Europeiska stater, der en liberalare tulagstittning blifvit hyllgd, må nämnas Nederländerne, Belgien, Dinmark, :Schweiz och de oberosnde Tyska städerne Hamburg, Lödbeck och Bremea, hvarest ock liflig hands! och sjöfart, samt dermed förenadt allmännare