Article Image
ir sjölagenhet för Fraktgods och Passagerare. Närmare inderrättelse lemna EGGERT NAUCLER SON. Till Lubeck s ir med Kapten C.-F. Lindqvister, förande Slupen KRQVAN, sjölägenhet för Fraktgods och Passagerare. Närmare underrättelse meddelar OTTO EELLSTEN. UTRIKES. Danska tidningar med dagens post gå till och ned sistl. fredag från Köpenhamn. DANMARK. Ibland andra interimistiska förordningar som örra Bestyrelse-kommissionen i Slesvig utfärlat, men Regerings-kommissiwonen nu upphäft, inner man äfven den angående en Slesvigsk nterimsflagga samt: den s. k. provisoriska reseringens kungörelser af den 2 Maj och 21 Okt. 1848 angående Slesvig-Holsteinska flaggan och skeppsmärket. : Ifrån armåeen var intet nytt af betydenhet. De Nordfrisiska öarne Pelvorm och Nordstrand hade blifvit besatta af danskarne, och holsteinska kanonbåtarne hade icke kunnat hindra det; le söka endast skydda Föhr och Amron. En båt med 46 insurgentsoldater har kantrat Kielerbugten och 45 af dem omkommit. Från Flensborg berättas, att de i byn Öire tolk tillfångatagne bönder, som man trodde skjutit på danska trupperna och dödat general Schleppegrell, nu blifvit frigifne, sedan det visat sig att de voro oskyldige. : De hade nemligen varit inne i ett hus, dit flera af holsteinska soldaterna inkommit! och skjutit genom fönsterna på danskarna. Då de aflägsnat sig; hade de lemnat efter sig ett gevär i rummet. Detta hade vållat, att man ansåg bönderna hafva skjutit på trupperna. Koleran har icke utsträckt sig utanför Bandholm; men der hade nya sjukdomsfall och ett dödsfall egt rum. Danska tidningar innehålla underrätteser från Paris till den 3 dennes. t FRANKRIKE, I den gamla franska kröningsstaden Rheims höll presidenten Bonaparte följande tal, såsom svar på en-skål af mären: Mina herrar! Det sätt hvarpå jag vid återkomsten från min resa blef mottagen i Rheims, bekräftar hvad j:g nyligen sett äfven i hela Frankrike och hvarpå jag icke heller någonsin har tviflat. Vårt land vill intet annat än ordning, religion och en förnuftig frihet: Allestädes kunde jag öfvertyga mig, att agitatörernas antal är oändligt litet och de goda medborgarne deremot ganska många. Gud gifve, att de icke måtte förena sig! Då jag nu i dag befinner mig här i den gamla staden Rheims, till hvilken konungarne, söm likaledes representerade nationens intressen, fordom kommo för att låta kröna sig, skulle jag önska, att vi bär icke mer ginge att kröna någon menniska, utan en id, nemligen endrägtens och: försoningens idd, hvilkas seger skulle återgifva lugn åt vårt fädernesland, som redan är så stort genom sina rikedomår, sina dygder och sin historian. Bwletin d; Paris vill veta att en modifikation af ministeren förestår, så snart republikens president återkommit från Cherbourg. Ytterligare hade ett par departementalråd uttalat sig för författningens revision. Den ultrakatolska tidningen Univers har gått så långt i sin ifver att försvara religionen, att erkebiskopen i Paris slutligen sett sig föranlåten att i Journal des Debats och Ordre inrycka ett långt bref, hvari han först offentliggör det sednaste pariserkoneiliets dekret om sådana skribenter, som behandla kyrkliga och religiösa föremål, och derjemte underkastar nämnde blad ett strängt tadel. De synder, som Univers gjort sig skyldig till, äro icke få. Denna tidning har strängt kritiserat böga prelaters försonliga uppträdande under diskussionen om undervisningslagen; den har på ett opassande sätt yttrat sig för inskränkning i biskoparnes och konciliernas rättigheter; det har begynt en bäftig strid icke allenast med oppositionstidningarne, utan äfven med konservativa blad om den Riminiska madonnans mirakler, (som, enligt erkebiskopens ord, icke voro erkända af kyrkan) hvilken strid naturligtvis icke kunde utfalla till kyrkans fördel; det bar vidare beskyllt en af erkebiskopen gillad bok (Bouillet, Dietionnaire Universel) för osedlighet och irreligiositet; och slutligen, för att sätta kronan på verket, trots erkebiskopens uttryekliga varning, fört en skandalös polemik med Presse och andra tidningar om inqvisitionens förträfflighet. Univers tillåter sig icke några anmärkningar bäremot, utan yttrar blott: Gud förbjude att vi skulle inlåta ossi en offentlig polemik med vår erkebiskop,; ultrakatolikernas organ förklatar sig. dock vilja appellera till påfven, men likväl rätta sig efter erkebiskopens vilja, intill des: påfven fällt sitt utslag. Denna sak har åstadkommit en viss sensation, så mycket mer som man vill: veta, att Pius IX hyst sympati för Univers och läst den med intresse. Lamartine yrkar i en tidningsartikel på konstitutionens respekterande och föreslår att alla tvistefrågor skola lösas genom en ny konstituerande församling af år 1852, TYSKLAND. Enligt en telegrafisk depesch från Frankfurt af den 2 denves, har det Mindre Förbundsrådet samma day kl. 4 eftermiddagen öppnats. Enligt en annan depesch i Börsenhalle af den 3 dennes, har danska fullmäktigen vid förbundsdagen yrkat förbundsrådets ratifikation af freden. Flera berättelser sammanstämma deruti att oenighet uppstått i storlyskarnas leder, i anledning af den preussisk-österrikiska öfverenskommelsen om bildandet af en särskild kommission till förvaltande af förbundets gemensamma egendom, samt att isynnerhet Bayern anstränger sig för att beveka de medlersta staterna till gemensam opposition mot detta arrangemang, och i bändelse dess invändingar ej fagas ad notam, skall det vara sinnadt att utgå ur det mindre rådet, och derigenom sätta detta ur stånd att fatta beslut. Neue preuss. Zeit. tror dock att alla dessa exnerimentaer ipka tala förhindra den NU IN

10 september 1850, sida 1

Thumbnail