Zehra bar fram schatullet, Bernard öppnade det, uttog ett pakett och läste: -Brytes al herr Bernard på hans femtionde födelsedag. Bernard bröt paketet. Ett porträtt och en mängd bref visade sig. , Min fars bild! och bref af hans hand! ropade han i högsta öfverraskning. Godt, godt! sade Zehra, af fröjd sammanslående händerna. Nu, herr Bernard, kan jag tala öppet med er och med få ord säga er, hvad ni, så svåg och sjuk som ni nu är, icke skulle förmå att i hela dess vidd utstudera af den vidlyftiga korresponden:en.n Ni vetr, började hon, att engång under den förre monarkens regering en hetsjagt anställdes emot vår nation. Alla zigenare skulle hastigt koloniseras, sammanföras till fasta boningsplatser, och hvad som var hufvudsaken — omvändas. Denna plåga sökte hvar och en, så godt han kunde, att undandraga sig. Många skyndade öfver Frankrikes gränsor; men snart blefvo dessa spärrade för dem. Man ville genomgripande utföra kolonisationsplanen. Nu togo devqvarblifne sin tilllygt till list. De fördelade sig i åtskilliga provinser, antogo ans dra namn och egnade sig åt hvarjebanda yrken. Många blefvo upptäckta och med våld tvingade till kolonisation, andra förblefyo oantastade. Et stort antal barn sände man till barnhusen, för att der undervisas och bildas för bandtverk. Ibland dem voro många, som det nya lefnadssättet behsgade, men andra blefvo i bemlighet trogne sin gamla tro och sina vanor. De sednare befinna sig ännu till stort antal i åtskilliga yrken och handteringar, äro tjenare i förnäma hus, till och med statsfunktionärer, men fortifara att stå i hemligt förstånd: med sina förra stamförvandter och söka på alltsätt att gagna dem. Afven de, hvilka uppriktigt