Aftonbladet – 6 september 1850, sida 3

nen afgifna förklaring uti tryckfrihetsmålet mellan hr Jakob Philipson och hr Franz Sjöberg, ansett sig böra under edsförpligtelse Tötvga, att han personligen var den, söm efter uppdrag at bans medundertecknare lät införa i Norrköpiogs tidningar, hr Philipson ovetande, den opinionsyttring som afgafs angående anfallet mot Philipson i Folkets Röst och som varit införd i flera blad, undertecknad af hrr Trozelli, Swartz, Munck, Lagergren och Bergvall i Norrköping. Ena s. k. utlärlipg Ludvig E. Kahl hade som föru! är nämndt kommit i tvist med sin mästare kronometerfabrikör W. Söderberg omr rättigheten att fö flytta vid den kontraherade lärotidens slut, oaktad gesällprofvet icke var fullbordadt. Kahl instämde Söderberg till embetsoch byggnadskonegium, som ålade Söderberg att genast ugifva åt Kahlett sådant betyg, som han rättvisligsn förtjenat. Emellertid lågo Kanls saker, under den tid processen varade, qvar i den bosted Söderberg upplå:it åt sina arbetare, ehu ru Kahl icke mera bodde der. För att nu en dag hemta ett par rena skjortor derifrån begaf han sig ill Söderbergs verksted och tillsade om att slippa io. Gsesällen Bremer åtföljde då Kahl till rummet. Inga vittoen voro närvarande. Men Kahl påstår att han blifvit der af Bremer försåtligen innestängd och missbanlad. Först skulle Bremer hafva slagit af en käpp på honom och sedar fattat till den andra samt äfven dermed tilldelat honom flera slag tills Kabl slutligen, då han sett sig icke kunna få uträtta silt egentliga ärende, sprungit till dörren, lyckats få upp den samt derpå tagit till flykten. Till alit detta nekar Bremer och uppgifver det som-en komplett dikt. Väl hade han åvöijt Kahl till rummet, sägar han, men vistandet hade der varit högst två minuter; om Kahl medtagit några a! sina effekter, hade Bremer icke observerat, men mnåson misshbandling hade der aldeles icke öfvergåt honom. Emellertid hsr Kahl samma dag lftit besigtiga sig af Ifmedikus Ahlberg, och fick af honom läkareattest om ätskilige märken efter tillfogadt våld. oo Å sin sida har Bremer, då Folkeis Röst berättade något om saken, med ett par andra arbe arc undertecknat en attest, com varit i tidningarna införd, att om Kahl fått stryk, så har åtminstone mnågon ennsan än Söderberg tilldelat honom detsamma. Sedan Kahl instämt saken till rådstufyurätten under yrkande att Bremer måtte för försåtligt öfververfallande dömmas till ett års fängelse samt 100 dalers böter och Bremer som ovan är sagt förnekat all. brottslighet, yrkade käranden, att få eti par närvarande vittnen af.örda derom att Bremer efteråt skulle hafva berättat det ban misshandlat Kahl. Desse vittnen voro ett par metallarbetare på en mekanisk verkstad, ett par ynglingar vid namn Huligren och Lindqvist, af hvilka den förre förut arbetat hos Söderberg och under tiden kände parterna. Då nu Bremer tillrågades om han hade något emot att desse båda vittnen finge aflägga ed, viile Beemer jäfva Hultgren med döat föregifvandet at denne skulle vid något tillrälle hafva hotat att en gång piska upp honom, hvilket Bremer ansåg utvisa att Hultgren bure hat och hämdbegär till honom. Holtgren förklarade likväl att han icke hyste mnågon sådan ovilja till Bremer, att den kunde förmå bonom att säga annat än sanningen och då käranden yrkade att vittnet genast måtte höras, beviljade rätten detta, med Bremer öppen lemnad rätt att under rättegången styrka sin jäfsanmärkning. Hultgren berättade att någon dag kort efter det uppträdet mellan Bremer och Kahl skulle hafva skett hade Bremer besökt Hultgren på den verkstad der han nu arbetar, samt med honom haft ett samtal. Dervid hade Bremer sagt att Kahl nog finge fullt ör hvad ban gjort och möjligen blefve tjuf. Vittset hade då svarat. Om Kabl bar gjort något. så har han ju: redan fått stryk derför! Härpå hade Bremer återtagit: Jan — samt, efter en stunds betänkande, det är möjligt. Bremer erkände vittnesmålet utom i afseende derpå att han först skulle hafva svarat bestämt ja till att Kahl skulle ha fått stryr men sedan betänkt sig och tillagt: det är möjligt. Bremer påstod att han sagt utan något serskildt uppehåll: ja, det är möjligt. Lindquist berättade att då han för ungefär fjorton dagar sedan gått förbi Hultgren och Breiner under deras samtal, hade han hört Hultgren säga: Om Kahl gjort något, så har han ju redan ått stryk derför, hvarpå Bremer svarat: ja, det är möjligt. Bremer ville.nu åter göra invändning mot vittnesmålet, emedan Lindqvist sagt för 14 dagar sedan och Kabl sagt att det var för 8 dar sedan, men då han icke kunde förneka vittnesmålets sanning i öfrigt samt han gjordes uppmärksam på att vittnet yttrat sig om tiden ungefär och att detta kunde stämma in med hvad Kahl uppgifvit, då våldet skulle ha skett den 23 Aug., så lät han sin invändning falla. Afven afstod han från jäfvet mot Hultgren. Målet uppsköts för vidare bevisnings förebrin gande; Carlskrona den 314 Aug. I afseende på den omvämnda branden hos bonden Mårten Pehrsson i Jemjö, bar blifvit upplyst, att 44-åriga valigossen Måns Svensson derstädes, i fullt uppsåt att skada göra, antändt bemälde ladugårdstyggnad. mm LANDSONES-NYHETDR. Komiterade förbrobyggzaden öfver Klarelfvens