Aftonbladet – 4 september 1850, sida 3

Efter en halftimma satt han redan i vagnen och for till den gamla. Hon syntes hafva väntat honom. Nå, min bäste berr riddare af S:t Michaels orden! Ni har åter låtit ypperligt narra erla ropade hon emot honom, halft smädligt, -balft förtörnad. Oaktadt mina upprepade varningar har ni som en enfaldig kramsfagel lupit i den snara, som Louvois utställt för er. Hvad skulle jag göra? svarade Bernard. Antipgen emottaga ordeneller vandra till bastiljen. Och skulle jag kanske icke begifvit mig till den brukliga och dessutom uttryckligt befallda tacksägelseaudiensen? Beggedera kunde eller rättare måste ni göra, sedan ni så onyttigt och oförståndigt sagt till ministern: att ni icke skulle låna staten en enda luidor. Detta hade varit den enda pretext, under hvilken man kunnat insperra er. Men äfven vid audiensen har ni förbållit er högst enfaldigt. Jag vet i sanning icke... sade Bernard. Icke? Nå Gud stånde er bi! Jag säger er, herre, ni är en förlorad man, är ruinerad, om ni försträcker de tolf millionerna utan full garanti! Dessutom kan ni det icke af egna medel, och ni fogar alltså till egen obetänksamhet en oredlighet emot andra, som ni drager med er i förderfvet.n Men min Gud, hvad skall jag nu göra?fs frågade Bernard med ångest, Konungen öfverraskade mig. Han lät mig ej tala. Hvad skulle jag väl sagt? — Trintt RiPusuicame (den republikanska treenigheten). Med ofvanstående titel har i Paris utkommit en litografi med porträtter af Christus, Bobespierre och Barbes samt årtalen 33, 1793 och 1848. Den franska republikens prokurator har sequesterat denna skrift och anställt åtal mot utgifvaren för brott mot allmän och relegiös moral.