Aftonbladet – 3 september 1850, sida 2

efter karlens intagande på sjukhuset tillkännagaf doktor Ossbahr, att den sjuke i hög grad var angripen af kolerasmittan. Ombord på skonerten Frithiof sattes gena:t karantänsvakt att besörja dess rening och fartyget ålades ny karantänsbehandiing, med ytterligare 10 dygn, från och med: den tid det blifvit -renadt. : Med undantag af den sjuke matrosen Wahlberg, är på karantänsplatsen friskt. Doktor. Ossbahr hade varit sjuk, men snart återställts-så, att han kunnat tjenstgöra. Från landshöfdingen i Blekinge har ingått rapport, ait under första dagarne af förra veckan från Malmö still Christianopels hamn ankommit 2 fartyg, Hvilka begge -afgått från nämnde stad, sedan den förklarats vara smittad. A det ena af dessa fartyg hade en man aflidit och två voro sjuka i kolera; hvarföre öck, då detsamma, i anseende till flera dagars fortfarande storm jemte motvind, ej genast kunde afgå till karantänsplats, provincialläkaren doktor Heliman afrest till. Christianopel. och vidtagit erförderliga åtgärder.; äfvensom karantänsbefälhafvaren lagman Christiersson, i an ledning. af förekomne omständigheter, erhöll uppdrag att begifva sig dit. Enligt de rapporter, hvilka derefter ingått, hafva begge fartygen. numera afseglat till harantinsplats: de i kolera insjuknade -befunno sig bättre och den döde var på föreskrifvet sätt begrafven. För öfrigt hade, under den tid fartyget legat i hamnen, all. för smittans spridande vådlig kommu nikation emellan dem och land, genom vakthållning af köpingens invånare och närmaste grannar, blifvit förhindrad. sår Enligt rapport från karantänsbefälhafvaren i Carlshamns distrikt, hade ett fartyg, hemma i och destineradt till . Christianopel, kommande från Malmö, för rätter nöd ingått i hamn vid Ternö; en man hade under resan aflidit och skepparen äfvensom styrmannen insjuknat i kolera. Vid det. försök som skett, att med andra personers biträde föra fartyget till karantänsplats, hade detsamma: stött emot ett skär, på hvilket det sedermera uppdrifvit och anses förloradt. Åtgärder äro vidtagna för besättningens räddning och för hvad ytterligare bör tillgöras, deribland äfven att; så vidt ske kan, låta fartygets besättning och de personer, som med den varit i beröring, afgå till karantänsplatsen vid Arpö; hvarjemte provincialläkaren doktor Norin genast afrest till Ternö. — Uti Norrköping har sundhetsnämnden genom en utfärdad kungörelse tillkännagifvit, att resande som ankommo till Norrköping direkte från Malmöhus län, och andra af kolerafarsoten smittade eller för smitta misstänkte orter ogh vilja i staden GQvarstadna, äro underkastade skyldigheten att vistas uti ett vid Himmelsta-; lund ivrättadt karantänshus, intill dess, med beräkning af den tid de före ankomsten till staden tillbringat å friska orter, fritt umgänge med stadens innevånare författningsenligt kan tillåtas; men att deremot resande, som icke vilja i staden qvarstadna, äga genast och utan uppehåll fortsätta sin resa genom staden; samt slutligen att resande från icke smittade orter ej underkastas annat: besvär än att uppvisa sina pass, eller redogöra för sin resa. Landtfolk och provinsens öfriga innevånare äga utan vidare omgång fritt inresa och vistas i staden såsom tiliförene. Linköping har ansett någon sperrning icke böra vidtagas, förrän sundhetsnämnden finner sådan åtgärd vara af verkligt bebof. påkallad. — I anledning af berättelsen i Aftonbladet för den 22 sistl. Augusti att några fall sf choierin inträffat i Westervik, bar den underrättelse blifvit oss lemnad, att detta icke varit förhållandet. Väl hade under den håta väder leken flera fall med . magplågor, 0. s. v. egt rum derstädes, men intet choleraartadt. För det närvarande äro alla nödige försigtighets mått vidtagne för smittans afhållande. OM SKENBÖD AF KOLERA OCH MEDEL DEREMOT. I alla skrifter om kolerafarsoten träffas berättelser om det skendödslika tillstånd, hvari kolerapatienter ofta förfalla. under sjukdomens sista stadium, äfvensom varningar emot de förmenta dödas begrafning innan man på det sorgfälligaste och genom alla bekanta rön förvissat sig om att den till grafven bestämde verkligen är: ett lik, och ej en ännu lefvande menniska. Fiera personer, som varit anställda vid kolerasjukhusen i Stockolm 1834, instämma häruti af egen erfarenhet, och med anförande af exempel på skendödas återvaknande eller deras tillfälliga räddning från ett olycksöde, hvilket fordom blott bestämdes åt brottslingar såsom ett bland de förfärligaste dödsstraff. En särskild erinran. härom, har man genom den äfven i A. B. JF 201 omnämnde kolerapatienten Helstenius i Götheborg, som i Augusti nyssnämde år ansågs död, och biott genom en lycklig iakttagelse kom att frelsas från tortyrdöden i grafven. De medel, som: beredde hans räddning, torde väl knappast åsidosättas hädanefter; men om de icke alltid skulle finnas lika verksamma, så synes man hafva allt skäl att erinra sig ett för icke längesedan (i A. B. JA 184) omtaladt nytt medel, hvilket så mycket snarare bör förtjena uppmärksamhet, som man fioner det äfven med framgång försökt emot skendöd af andra orsaker än kolera. Vi mena den af d:r Macrae i Hindostan nämnda inblåsningen af syrgas, hvarom Iadian Times. berättat att d:r Macrae med tillbjelp deraf återställde alla de patienter, på hvilka. han försökte den, nemligen femton engelska matroser, som behandlades för kolera i sjukhuset i How ratb, och redan befunnos i sjukdomens yttersta stadium. Bekräftielsen på samma medel: verksamhbet vid annan skendöd har äfvenså innevarande år uppgifvits i franska vetenskapsakademiens Comptes rendus, (JM 7, för sistl April) af Duroy. Hen hade märkt, att man utan äfventyr kan inandas den kloroformblandade syrgas, som ymnigt utvecklar sig vid beredningen 2f kloroform, och att syrgasen hin drar kloroformens söfvande verkan; Detta röv föranledde bonom att använda syrgas emot den skendödslika sanslöshet, som stundom inträffar vid döfning med kloroform, och han fann si g så b pr Så MR mA dd -— DD To RR vd HR rAr Lå -—-— NE BJ åå mÅOÖO — N Om km — —