Törtjenster om vapnets förkofran i bildning och kunskaper sldrig förgätas, utan med känslor af varmaste tackssmhet städse bevaras i bans efterkommandes minne! Mer misag begingos redan vid artilleri-skolens stiftels-; de hafva fortfarit och mångfaldigats under tidernas !äscd. Under ett lyckadt bildningens upp-; hjelpands. och under ett lyckadt framkallande ar hå gen att oda vetenskoperna, har man slagit öfver i motsatt ning, och trott sig a!drig kunna göra för mycket i a.ita hänseende. Icke nöjd med det anseende, —2x onekligen vunnit, har man velat, genem et si digt högre klifvande uppåt bildningens och kun:kspernas parnass, i oändlighet stegra detta anseend-. Man har tagit miste om målet för vapnets sirivan, och trott detta ligga ytterst i vetenskaplig sing. På denna punkt befiona vi oss nu. Vi vije försöka att utreda, hvari de väsend:heterna af detta system bestå, sem! söligaste cloger ka att va, huru de skulle kusna afbjelpas. Den som brist på hågade ämnen, som söka anställning i orulieriet, är en omständighet, som främst tillräknss ec stegrade fordringarne på vapnets yngsta offir Som bidragande orsek snse vi den ock ha! nska betydligt verkat; men denna brist skulle I a uppstått förr eller sednare i aila fall, så vanlovodt som vepnet i andra afseenden är — åtminstos: -isten på skickliga officersämnen. Denj afgång i jen, som hvarje år förekommer, och den het att andra vapen fortfaranda: lemna e overket vid Marieberg, visa, att artilleri : ee: felaktiga organisation och calitför ringa f or även mycket bidragit till de obe-! satta ps 1. Med förbättrande af artilleriets lönevilko acd återgifvandet af dena törr egonde förmån s av nm ed :uberäkning vinna transport på indelta 2tin sresidlla vi oss, att officersgra: ierpe ännu en våug skult e kunna göras fulltalige. Men en anven olsgenhet :f den långa Mariebergsku:ssn. och dess digra kunskapsprofs forårande ef alla. vi sf mera genomgripande skada för vapnet, oc ideles ohjelplig utan hela undervis-, ningoverke:s artilleriet inrättende efter andra grunder. består uti den brist — trots ds fullialiga g-adoerna — på praktiskt användbara offi cerare, sim i ett krig bestämdt skall komma att erfaras, just genom den opraktiska riktning deras upp fostran nu underkastas, och genom det meniiga inflytande vå sinne och kropp, som detta ideliga siu-; derande :wedlörer. Säge bvsd men vill, utgör dock helsa och fysisk lefnadskraft förnämsta vilkoret för krigsmanoens användbarbet. G-oom stillasittande, nattvak vid bo-; ken och ienketörmågans ansträngningar, har mången ung officer vid Mesrieberg ohjelpligen skadat sin; helsa. Om en enda ung mans lif eller sinnesförmögenheter på sådant sätt förspillas, är det en upp-! offring u risgaste motsvarig nytta för samhallet. Men den farligaste följden af detta studerande, som nu, sedan sureerna blifvit delade, ofta utsträckes till; 4 år (och för repetitörerna räcker 6 till 8, just under ynglivgar nes bästa ungdom, åren mellan 20 och ! 30), är dock den vana vid innesittande, den veklighet, maklishet och orkeslöshet för verkliga kroppsanstränssinger, som här alstras och som ofta ywtra sitt iaftytende på hela återstoden af lefnaden. Med . studierva till hofvudsak under så många år, fotar man, mot sin vilja och utan sitt medvetsnde, en: försmak för boken och arbetsbordet, en leda eller( fruktan fö möd: rna utombus, framför ledet, som ii rätta arbetsrum, och hvilka kän-j! slor hos är:seren lixval icke äro på sin plats. Kle-! ffad aar man under sådane infly-:! n, öfvandet af och umgänget . unsderbefälet och trifves helst! en derigenom gå förlorade den förtroligh bt and och, i följd deraf, det på! inre med :tade välde, som i farans stunds fäster st vd sin anförare. Vi tro visserligen på krigs Aens o6kt äfven i och för sig själf, ii helst hos freds upper; men tider kunsa komli ma, då ic MN r vigt att densamma är under-js stöd! a öfverensstämmelse och af det Därmare oo crosse. m gemensamma möder och u-lq bytet af iank na oor en flitig beröring mellan offi-s ceren och hans tr framkalla. Besista officerarnei ej företräds 7ohzan att hålla tal för truppen, !l äro do ej förnemhasste föredömena i oförvägennet, kroppsförssög uheter och känslolöshet för strapatser, så kunna tömmarne falla ur deras bänder, då dessas , bibehålla d TE dtisost För kammarlärdomen , har den ,risn, alltsedan Archimedis tider, inga , sympatb-r ; Eter -ursens slut, utsträckt till 4, 6, eller 8 :a förmögenheter, som examina) vid läro crt ag anspråk, icke mera i användning, oc ir nisde kunskaperna beböfvas ej vi-: dare vi emot, Följden är, att officern ej! mera k sig r h-mmastadd, fioner tjensten, både no ch nog besvärlig, hvaraf kommer ) olust och vansrefnnd samt leda vid de små bestyr, ., som nu pökelda hens verusamhet. Koen han ej taga; afsked, : , a sig till någon skrifvarebefatt-, ning, n? soulos, någon extra tjenst, der ben; makligt, , 0 eler boken i hand, kan past, sera sub: : och återvänder sedan icke gerna :; till da rara prakiisks befattningarne inom vapnet; (om de ice I inom särdeles inkomsgifvande), emedan ! sr dem passande nog för andra, men, anser sic Di sin förmåga, icke vid dem ega; utrymme es ifalle att göra sig gällande. I devis fack han nu vall passsr ban vanligtvis så väl, fln-, ner sig si väl har pjort sig så oumbärlig, stt han ock jvarctannar. Behöfva vi mera än, påminna ;x. sc bland 22 kaptener vid ett artilleri-, regemer :s I :c.iives brist på lämpliga eller bugade ämnen (7 42 bertceri befsplatser? Aunu mer Di den väsendtligaste kunskaps-od-! lingen biivi samiad på ett ställe, till den gemen-5 samma I volan, så har också hedern och ansvaret c för artil joorsenes bildning för sitt yrke blifvit 1 öfverflyt: vo vie på denna inrättning, så harl, man också :irekio fritagit regementet från all om1 gorg om denna bildnings uppmuntrande och underhållande. Pogemonos ehef, som skulle vara konungen ansva:is ör regamentets användbarhet i allt, hvad som bk 0is detsamma anbefallas i tjensten, har il med sins ros inorstiska bildning ingening ait j! skaffa! On posern eller skulden för kunska, pernas f ater på regementet, får manl, ej undre at: dorstöd.s icke beller intresset för örnva del kan ors sördeles lifligt. Sedan oMiseren uppvisat sitt -x-norshötyg från Marieberg, är icke mera frågan om fn saken. Man anser honom fullärd, och ofta är bs också klyftigare än sina förman. Vetande:s ansorik och högmod kunna deraf stundorn Y alstras, men det ör bert, att hans äldre kamrater icke sjelfmant skols ,ifva denna de yngres öfverlägsenhet tilifalie at iriumfera på deras bekostnad. De : ungas bäste utväg är derföre att ställa sitt ljus i ; skuggan. sier så fort som möjligt glömma hvad de kunnat. De tvenne informationsofficerarme äro de t enda, som avvanda sina kunskaper, men icomlq davar An A sr iscran ANNAN att hoectälla MNatle