Aftonbladet – 16 augusti 1850, sida 3

sta aristokratien, måste ständigt allt flera talenter inom skrifvarklassen framkallas och hägnas. Så kommo Jac. Gyllenborg, Guthrie, Tilas, Gyllengrip, Skunk o. s. v. till verksamhet. Johan Gyllenstjerna afled innan den af hooom förberedda statshvällningen hann försiggå;, men de planer han uppgjort, den bana han utstakat och ingifvit konungen, följdes efter hans död. Glömma bör man icke heller, att iderna om ,absolut monärkiv vid denna tid gjorde sin rund genom åtskilliga andra delar af Europa. Danmark hade nyligen blifvit en en våldsstat; Frankrike under Ludvig XIV gick vid denna epok att blifva det med bvarje dag mer och mer, och franska ministern vid svenska hofvet, Feuqu:eres, tillhörande Carl XI:s förtroligare umgängeskrets, verkade betydligt för den i tankarne fattade planen att befria konungen från alla band. Högst märkvärdigt, ehuru hittills, såsom det synes, föga beaktadt är att sjelfva regementsförändringen 1680 — en hvälfning af den oerhörda vigt, att den bestämde Sveriges tillstånd först och främst direkte intill slutet af 1718, och sedermera indirekte för långliga tider — likväl icke utfördes genom någon makt. Den skedde, att man så må säga, genom en illusionDen verkställdes nemligen icke med vapenstyrka: den var ingen militärkupp; — den gjordes icke beller af konungen ensam: han skulle då hafva varit suverän innan han blef suverän; — han öfverlemnade hela ärendet till ständerna : merp dessa voro icke längre ständer, när de såsom ständer afgjorde saken cch lade envåldsmakter i Carl XI:s händer! Hvad säges om denna method? Riksdagen, som började den 41 Oktober 1680, var redan afblåst den 21 Nov.; riksdagsbeslutet underskrefs den 22 Nov. Riksdagen var således helt och hållet slutad och stånden bade till och med gjort sina afskedsbesök. Likväl stannade ständernas medlemmar qvar, och talemännen kommo den 7 December i något ärende upp till konungen. Härvid inlät sig konungen i samtal, samt, utan att aflåta någon formlig proposition, bad han talmännen inhemt: ståndens betänkanden (sedan riksdagen var förbi loch medlemmarne således ej längre utgjorde några beslutföra stånd!) öfver vissa frågor (se Idermera redigerade till 6), nemligen, framför allt den: huruvida konungen skulle vara förIbunden att rätta sig efter regeringsformen eller ejn, m. m. Talmännen framburo frågorna Itill de qvarvarande riksdagsledamöterna, hvilka alltså ansågos utgöra riksdag, ehuru denna nuv var afblåst och ingen ny inkallad. Redan den 10 Dec. var saken afgjord. Den hade endast på riddarhuset blifvit, ehuru också der blott slumpvis, föredragen. De andra stånden ingingo derpå, likasom det handlat om ingenting. Så infördes Enväldet i Sverige; och, formel taladt, infördes det af ingen: ej af konungen, Isom icke en gång gjorde proposition derpå och Idessutom ingen yttre eller synlig åtgärd tog; ej af ständerna, ty ständer voro icke då tillhopa; ej af krigsmakten, som icke det minsta rörJe sig eller behöfde röra sig; ej af någon annan... Hvad tyckes om ett land som Sverige? Hvarlest, om icke här, låta revolutioner på det tranlläse Fryxell 48:de kap. sid. 145 o. följ. kilaste göra sig? Hvad skall man tro om dylikt! Den som tviflar på möjligheten af allt detta, Han resumerar händelsen i denna betraktelse sid. 165: Serdeles märkvärdigt är det sätt, hvyarpå denna vigtiga statshvälfning företogs och utfördes. Först i afseende på tiden. Frågan väcktes och lafgjordes vid pass fjorton dagar efter det, riksdagen Ihade den förtrogne gunstlingen Klas var afblåst och riksdagsbeslutet antaget, samt nära en vecka sedan ståndens afskedsbesök gjordes. Dock ming behbållit landtmarskalkstafven qvar i sin hand. Han nedlade den först den 40 Dec. eller sedan envåldsförklaringen var genomdrifven. Lika märkvärdigt var sättet för frågans väckande. Detta skedde nemligen icke medelst en konungens ordentliga proposition, utan blott genom några han: mundtliga till talemännen framställda frågor, hvilka sedermera blefvo af Klas Fleming utan något skriftligt uppdrag vidare utvecklade. Lika märkvärdigt är ock rådets förbigående; nemligen, att frågan om denna vigtiga förändring blef väckt och afgjord, utan att rådets tanke deron en enda gång inhemtades; ja, utan att de fingo nå: gon formlig underrättelse om hela saken. Ej mindre märkvärdiga voro sjelfva öfverläggningarna. Den vigtiga frågan var oss veterligen al: drig serskildt föredragen i något af de tre ofrälsestånden; utan dessa blefvo, såsom förbemäldt är oförberedda kallade att derom tillsammans med adelr öfverlägga på riddarhuset. Och när målet då föredrogs, saknade bondeståndet sin taleman och för klarade, att ämnet var dem obekant. Borgeroch presterskapets talemän besvarade och bejakade frå .Igorna, som det nästan synes, utan att hafva förut linhämtat ståndens tankar. Lika märkvärdig var ock brådskan. Den 7 Dec. Iframställde konungen sina mundtliga frågor till taTlemännerna. å j Den 8 December föredrogos samms frågor först hos adeln serskildt, och sedermera i ett lgemensamt sammanträde af alla stånden, hvarest de genast biföllos; omedelbart bvarefter man valde et: utskott för att uppsätta ständernas svar. Redan d. 9 December blef detta svar icke allenast färdigt, utar ock i hvarje riksstånd föredraget, gilladt och underskrifvet. Den 10 December blef alltsammans af kooungen, som evärdlig lag stadfästadt. Inom två dygn blef således saken inom stånden väckt, öfverlaggd loch afgjord. Samma qväll, som statshvälfningen sålunda blifvi lyckligt genomdrifven, for konungen genom den sens vinternatten ut till sitt ensamma och älskade Kungsör., (Forts.) — (Införes på begäran.) Ibland Landsortsnyheter för den 9 deznes, uti M 1183 det 25 Aftonbladet, står alt rågskörden i Nerike är nu i full gång — på ett och annat ställe