bats, på den grund att de skulle vara Europa: bästa tidningar, då det likväl är bekant, at dessa blad under de båda sista åren nästar utan undantag stått på fursteabsolutismens och den diplomatiska traktatdespotismens sida emo! folkfriheten. Hvad för öfrigt beträffar de argumenter emot den allmänna rösträtten, som hemtas ifrår belgiska blad, så kan derom resonneras åtskil ligt för och emot, utan allt tvifvel. Men uta att nu ingå i ett sådant resonnemang, anse vi tillfället ej vara olämpligt att framhålla et factum, som i alla händelser är märkvärdig! nog, just i och för en sådan jemförelse som den här anställda ; nemligen att, oaktadt der starka tendens till reaktion, som uppenbara: sig i Frankrike under den nuvarande lagstiftande församlingen, under alla de försök son ägt rum att inskränka folksuveräniteten, och under den paniska fruktan för den jakobinsk: afarten af socialism, som gifvit fart åt dess: inskränkningar, bar likväl ingen i Frankrikt ännu tilltrott sig att föreslå återinförandet a en census, fastän man i stället sökt kringskär: den allmänna rösträtten på annat sätt. Dett tyckes bra nog tydligt bevisa, att den nyaste tidens stora iddå, att individens qvalifikation såsom medborgare icke är beroende :f penninge förmögenheten, öfvergått så i allmänna begrep. pet såsom en grundsanning, att den ej mer kan utrotas. a a a RR TA ir