UcCras enda Stodjepunkt, narmandet Ull leg misterna för åstadkommande af försoning, har visat sig vara vacklande nog; men just svårigheten gör dem outtömliga på bemödanden och utvägar; de hafva icke öfvergifvit försoningsförsöken. Hr Gnizot sk:ll åtaga sig den svåra uppgiften, att — om ej försona partierna, likväl — åstadkomma ett närmande mellan dem båda. I denna afsigt ämnar han begilva sig till Ems och Wiesbaden, dit hertigen a! Bordeaux, som bekant, med det första skall begifva sig. Redan i dag väntas hr Guizot till Paris och skall derefter ofördrö ligen anträda resan till Wiesbaden, der han skall sammanträffa med furstinnan Lieven och gemensamt med henne arbeta på detta försoningsförsök. Det ser ock ut som om legitimisterna icke voro alldeles obenägna mot denna af hr Guizot åtagna underhandling; derför talar den omständighet, att han blifvit anmodad uppträda såsom kandidat vid det i November förestående valet i distriktet Cher, hvarest följaktligen markisen de Boissy, en legitimist och exministerns motståndare, skulle nödgas draga sig tillbaka.n Pouvoir innehöll för kort tid sedan en,som det tros, från presidenten Bonaparte sjelf här-: rörande artikel, hvari presidentens mycket omtalade och som det blifvit påstådt inflytelserika Omgifning, underkastas en grundlig analys. Den skulle, enligt Pouvoir, bestå af: 1) Eiysees civila och militära tjenstemän, af hvilka ingen, heter det, befattar sig med politik cch hvilka snart skulle förständigas att blifva qvar hvar på sin plats, i fall de någonsin skulle aflägsna sig derifrån; 2) ministrar, Seine-prefekten och polis-prefekten; 3) folkrepresentanter, generaler, magistratspersoner, sändebud o. s. v. 4) Utmärkta personer i inoch utlandet, statsmän, lärde, konstnärer o. s. v., hvilka trenne sistnämnde kategorier, enligt Pouvoirs anmärkning, utan tvifvel kunna äga något inflytande; 5) Presidentens personliga vänner, om hvilka yttras följande: Louis Napoleon Bonaparte hade, innan han blef republikens president, i landsflykten utom Frankrike funnit en tillgifvenhet, som en ärans man aldrig förgäter; det är derföre naturligt att Elysee öppnat sina dörrar för dem, hvilka landsflykten icke förjagat 0. s. v. Enligt polisprefekturens statistik hade främingarnes antal i Paris under sednaste veckan varit större än någonsin. Man läser bland annat följande: Under denna vecka hafva icke mindre än 4501 resande ankommit till Paris, eller 773 mer än föregående vecka. Af dessa resande hafva 3443 kommit från inrikes, 1058 från utrikes orter. Bland dem som kommit från inrikes orter räknar man 1938 handtverkare och handtverksarbetare, 62 studerande, 261 civila tjenstemän, 219 militärer, 664 handlande och 629 proprietärer. Bland utlänningarne äro: 382 engelsmän, 119 belgare, 79 amerikanare, 60 spaniorer, 115 tyskar, 45 schweizare, 37 italienare, 31 holländare, 23 ryssar, 23 savoyarder, 13 polackar, 10 svenskar, 5 turkarn, 0. s. Vv. Det parisiska nationaldiskontkontorets aktieägare hade sin fjerde allmänna sammankomst den 29 sistl. Juli i närvaro af ombud från finansministern och municipalrådet. Direktö-; ren redogjorde för kontorets operationer från den 1 Juli 1849 till den 30 Juni 1850. Under denna tid hade 237,559 effekter, representerande 145,030,576 francs 58 centimer (mer än 12 millioner i månaden) blifvit diskonterade, hvarvid aktieägarne erhållit en dividend af 7 procent och 189,856 francs, 28 centimer blifvit besparade. Under de 27 månader och 12 dagar som kontoret bestått hade det oaktadt stora svårigheter diskonterat 367 millioner, hvarvid en dividend af 13 procent hade utdelats, d. v. s. 53, procent pr år. Generalförsamlingen var så belåten med detta resultat, att den nästan enhälligt återinvalde de genom lottning utgående medlemmarne af förvaltningsrådet, nemligen Niel, Sommier, Pagnerre, Andre och Gibet. Franska bankens generalråd har nästan enhälligt tillstyrkt återupphäfvandet af bankonoternas tvångskurs. Sedan natiozalförsamlingen bifallit propositionen härom, erhåller Frankrikes bank återigen rättighet att utgifva noter till ett belopp af 1350 millioner. Franska bankens metalliska förråd hade under den sednaste veckan aftagit omkring en million i Paris och 3, million i departementerna. Diskonteringen hade i Paris fallit ungefår 41, mill. och i departementerna stigit 3, mill.; den steg sålunda i Paris till 49,682,555 och i departementerna till 79 ,364,119 millioner francs. Summan af i omlopp befintliga noter hade i Paris stigit ungefär , million och i departementerna 2 millioner. Bankens hela kontanta valuta steg till 450 millioner och notemissionen till 318!; mill. Hertigen af Bordeaux, åt hvilken markisen de Talaru pyligen testamenterat 3 millioner mm RR mn anv Ar AA RS — ör mm m-m— francs, har nu åter fått ärfva en million efter en annan rik legitimist vid namn Piet. TYSKLAND. Danska tidningar med dagens post meddela, att det så kallade plenum i Frankfurt den 7 dennes enstämmigt beslutat det fåtaligare rådets, bildande. Det Hessen-Darmstatska ombudet var icke tillstädes, och har förbebållit sig en förklaring; alla de öfriga befullmäktigade undertecknade deremot protokollet. Enligtte legrafisk depesch, meddelad i Nord. fr. Pressen har plenum derefter upplöst sig den 9 dennes. Under en lysande hoffest i Berlin den 6, visade hofvet grefven af Chambord, som för tillfället uppehöll sig i Berlin, all möjlig utmärkelse. Uti Berlin har en skådespelare, Trzeciak,