Aftonbladet – 14 augusti 1850, sida 2

Vid färoverksreformen inom erkestiftet. (I isändt.) Koag!. Majt:s nådiga cirkulärbref, angående ay reglering al rikets elementarläroverk, till domkspitlen den 6 Juli 1849, mottogs af den stora allmänheten med nästan odeladt bifall och liflig glädje. Man väntade deraf mycket; men skola de stora förhoppningarne kunna redliseras, så måste reformen af verkställarne utföras utan svek och argan list, I detta af seende var man icke utan alla farhågor, emedan man kände, att reformens egentlige verkstälare, biskoparne, voro för densamma obenägne. Pressen har derföre, såsom man kunde vänta, följt reformens utveckling med stor uppmärksamhet. Visserligen har den till det mesta gått blott berättande til! väga, der icke uppenbar fiendtlighet visat sig emot sjeffva reformen, såsom hindelsen vär i Westerås, enär granalagenhetien fordrade att låta vederbörande ostörde verkstäla sitt reformerande arbete. Dock har den sturdom i sioa berättelser om det åtgjorda inflätat anmärkningar af både bifall cch ogillande. Det tord2 nu vara på tijen att efterse hvad vigt dessa anmärkningar kunna ega, helst en riksdag titlstundar, der saken säkerligen blifver föremåt för nya öfveräggsingar, och möjligen nya anslag dertill komma att äskas. Insändaren ville föranleda en sådan allmännare pröfning, men inskränker sina yttranden till läroverken inom erkestiftet, troeade att om. man noga känner jörhållandet inom detta stift, der vi hafve samilige eforalstyrelsernas summus spiritus rector; så kan man litteligen ana hvad som sker eller åsyftas inom de öfriga. Biend detta stifts elementer äroverk bar Upzala kathedraskola synnerligast fästat uppmärkRT Fyran langt Ran seer tad le td se ÄRR BRA Lid Me RA rs ARR LR Ern