Aftonbladet – 13 augusti 1850, sida 1

Ja, och guillotinens strumpstickerskor! roade den förre. Med dessa tricotreuses de la guillotine var öljande förhållande. Folkrepresentanten Lebons vwärdiga maka, förut hans mätress, var af så lättfärdiga seder, att oaktadt bon i början bade affekterat ett förnämt väsende, lyckades henne dock icke att få umgås med något enda anständigt fruntimmer i Nantes. Härigenom skymfad och förbittrad, sökte hon dölja sin harm dermed, att hon lät påskina den mest exalterade republikanism och omgaf sig med qvinnor ur pöbelns sämsta drägg. Hvad hon i början gjort af affektation, gjorde hon sedan af tycke, och detta urartade så, att hon icke blott var närvarande vid alla afrättningar, utan hade ock, för att i största närhet kunna pjuta af det förfärliga skådespelet, låtit för sig och sina väninnor ställa stolar på sjelfva schavotten, der dessa Megäror suto till allmänt åskådande, med stickstrumpan i band. Aflvenidag hade dessa qvinnor redan intagit sin plats, applåderade af en bop trasiga karlar, och sedan Lebon njutit af scenen, vände han sig med en viss högtidlig het till Carclaux. Borgargeneraln, sade han, jag är nöjd med ditt förhållande vid drabbningen, och skall afgifva rapport derom till mnationalkonventet. Min gemål har jag meddelat tillåtelse, att!för din tapperhet offentligen belöna dig med en kyss. Generalen syntes alldeles icke vilja taga denn2 belöning i anspråk; han bet sig förtrytsam i läppen och vände sig till Carrier. ,Jag har på er begäran beordrat en bataljon till betäckning vid afrättningen, sade han, vehuru jag anser det för ganska opolitiskt att guillotinera krigsfångar. Afven republikaner blifva fångna, och deribland mången skicklig oflicer. Vendeerne skola derigenom retas till repressalier.