temligen oregelbunden kedja, ilade de emot fienden och började, än dolde bakom ett träd, eller en sten, än nedhukade på marken, äfven en skarp tiraljöreld emot den anryckande fienden. Detta stridssätt kallade man, segailler,, det var merendels åtföljdt af ett vildt anfallsskri, och mer och mindre öfligt hos republikanerna under revolutionskrigen. : En fjerdedels timma hade elden på detta sätt fortfarit, då tre af republikanernas anfalls-kolonner framryckte, åtföljde af ett åttapundigt batteri. Genast veko vendeerna åt sidorna, men öfverhöljde fienderna i flankerna med ett regn af kulor. Oaktadt ett eldigt pen avant och ,Vive la republique ljöd ifrån de blås, leder, lät dock general Canclaux kolonnerna göra halt; Han kände vendeernas stridssätt alltför väl, för att af dem låta locka sig in i defileer, eller allt för långt aflägsna sig ifrån staden. Ifrån en höjd utsände emedlertid batteriet emot fienden kulor och granater, då plötsligt två ryttare sprängde upp ifrån andra sidan af en kulle, på hvilken Elbee bhittilis åskådat fäktningen. Den ene var reslig, smärt och med ytterst djerf uppsyn. Den andre var en ung man, af ett högst behagligt utseende. Deras uniformer voro lika. De buro en kort jacka af fint blått kläde, randiga pantalonger och runda hattar. Omkring dessa sednare och omkring lifvet hade de knutna röda sidennäsdukar. En sabel vid sidan och ett par pistoler i bältet voro deras vapen. Vi stå under ert befäl och äro till er tjenst, herr VElbeel ropade den förste, som red en skön engelsk race-häst. Kolonnerna från Bocage stå här bakom höjden., Godt! herr de la Roche Jaquelin! svarade Eibee. Jag hade önskat att kunna locka de blås batteri ännu närmare; men då de icke synas hafva lust dertill, så må ni anfalla och eröfra kanonerna. Låt folket lägga bort gevären och träskorna