Aftonbladet – 9 augusti 1850, sida 3

den och Hdit mycket. (T.) BLANDADE ÄMNEN. Erfarenhetsrön angående ofelbart medd mot Potates-sjukan. I våras innehböil ;Orebro Tidning en insänd uppsatts, hvari uppgafs ett medel mot potates sjukan. Enannan insändare har nu meddelat följande erfarenhetsrön? Lika mycket ifrare för potatisodling som mo! potatissjutan, omfattade jag med största intresse tillfället att göra bekantskap med ett medel att helt och hållet blifva potatissjukan qvitt, hvilket medel nu på våren, gesom en till Örebro tidning insänd artikel, publicerades. , Denn2 insändeares recept häörför var i korthet följande: Nedlögg ett qrantum potatis i ett kar eller dylikt; begjut denna potatis med så mycket tjära att, efter otaröring, hvarje potatis är omgifven häraf. Strö sedermera häruppå bränd kalk, och rör omkring alltsammans till dess tjäran biir mättad af kalken. Utsätt sedan potetis och lägg på hvarje poetatis en handfull spisaska, samt nedmjlla den sedan: och — ni (potatisen naturligtvis) skall helt och hållet undgå potatissjukan Ganska rigtigt! -Uadertecknad har till punkt och pricka följt receptet af tjäran, kalken och askan, sarst utgjöt (utom receptet) efter nedmyllningen — den fromma ön:kan: ,föröken eder och uppfyller jorden ! — Nå — hvad bände! Tiden förgick, vecka efter vecka; den på vanligt sätt gödslade potatisen var längesedan uppkommen, men den på ofvannimnde sätt preparerade syntes ej tilll. Jag tänkte då: här är blo ett parii att taga; uppgräf den tjäromgjordade potatisen! Du behöfver ju ej frukta det hemska hvitögat på potstissjukan! Sagdt och gjordt; den i tjära, kalk och asko fördjupade potatisen upp grädes, och — märk väl mina vänner — jag kan, till stor hugnad för den mot potatissjukan radikalt ifrande, försikra, att intet minsta tecken till potatissjuka kunde bos denne potatis förmärkas. Insändaren hade sålunda bärutinnan fullkomligt rätt; återstår nu blott att tillägga den lilla omständigheten, ett dena preparereda potatisen var fulikomligt (ej frisk och sund — nej bevars!) fullkomligt — utdöd, dess groningsförmåga helt och hållet förqväfd af den stenhårda kepsel, som bildat sig af tjäran och kalken i förening. Totalsesultatet af ofvannämnde mot potatissjukan använde preparst blir sålunda: att väl, i likbet med f. insändarens mening och försäkran, potatissjukan helt cch hållet förekommes genom detta förfaringssätt; men följden blir kfven att potatisafkastningen blir reducerad till 0, minus den utsatte potatisen, hvilket af en hvar torde finnas bli bra litet i längden. Red. af ;Orebro Tidning tillägger, att Red. ej kan vara annat än tacksam mot den sednare ins., som meddelat resultatet af den föregående insändarens recept mot potatissjukan, hvilket Red. ej ville vägra att meddelas, ehuru det såg temligen tvetydigt ut. I a!lmärhet voro det önskligt om de, som missiyckas i ett experiment, ville offentliggöra ett sådant misstyckande, likaväl som de hvilka tillfälligtvis kunna erhålla ett lyckadt resultat. Många misstag skulle derigenom förekommas.n — STENEKOLSTJÄRA SOM TRÄDSALFVA. Med den största framgång och företräde framför andra methader, bar man börjat använda stenkolstjära som sårsalfva på fruktträd. D-ssutom har det visat sig, att koltjäran, struken på trädets stam, bevarar mot mossa, mask och andra insekter samt synes dessutom, så!unda använd, gifva trädet större växtligbet. Använd som sirsalfva, är följande att iakttaga: 4) Såret måste omsorgsfullt renas, all död, frånsifven eller krossad bark genast bortskäras med en skarp knif intill det friske. 2) Det friska såret bör genast öfverstrykas innan den skurna yten blir brun, cch man bör tillse, att järan intränger i alla ristor och vinklar. 3) Tjäran bör tillsättas med kimrök, tills den blir tjock som vanlig målarefärg, dock heldre något tunaare än tjockare. 4) Påstrykningen miste förnyss ett par gånger om iret, till dess hela såret är fulikomligen läkt. 5) Vid sndra påstrykningen befordras betydiigt len nya barkens bildning, om men förut bortskär :n liten strimma af den nya barken, emedan tjäran har den märkvärdiga egenskapen, att, anb.ingsd på Mi friskt, safvigt snitt, starkt befordra barkbildningen, cch alltså lårgt hestigare läker såret, om man vårtiden gör på den nybildede barken ett litet snitt, Steokolstjäran innehåller kolimnen och tillika kreoot och flygtiga oljor, hvilka motstå förruitnelsen ich sörumda till en del förklara dess ofvannämndea Den är tillika ett gift för eljia maskar och it träd, som nyligen blifvit anäro icke heiler utsatte pr afbita as ef djur, hvilka sky luk en af stenkols stjäran, som äfven i detta afseende ar jenlig till att freda unga träd eller trädskolor, hvil48 dermed bestrukna växa hastigare.