Aftonbladet – 6 augusti 1850, sida 2

; ) ; ESR MIR ERVE FREE SU SRME SES Sett Danmarks sändebud bade haft långa konferenser med presidenten Bonaparte, som lyckönskat danskarne i afseende på den nyss vunna segren. Samma dag antogs hela budgeten för år 1851, såsom förr blifvit nämndt. Detta skedde med stor majoritet. Den beviljade kreditsamman stiger till 1,406 millioner (ordinarie och extraordinarie utgifter). Utrikes ministern Lahitte har i an!edning af len interpellation förkiarat att Nordamerikanska regeringen erkännt rättvisan af franska relgeringens besvär angående fra ska fartygs konIfiskation i Kalifornien. Under diskussionen om krigsbudgeten uppträdde general Grammont med klagomål deröfver att Paris bevakades icke af en garnison, utan af en arm som kunde förslå tll att erlöfra hela verlden. Regeringen wåste under feIrierna förändra detta förhållande: Talaren ville åtminstone icke längre än till den 1 April 1851 bevilja de utomordentliga kostnaderna för den parisiska armen. Hans motion förföll dock. Men kort derefter uppträdde öfverste Charras, under diskussionen om generalernas löner, med motion att general Changarniers apanage skulle förminskas med 30,000 francs. Talaren tog sig äfven anledning att tala om generalens konflikter med krigsministern, samt uppmanade församlingen att icke tillsluta sina ögon för en sådan anarki, utan genom en lämplig reduk ion anvisa general Changarnier hans rätta ställning. Krigsministern DHautpoul bestred församingens kompetens att sysselsätta sig med frågor som rörde krigsdiscipiinen och yttrade dervid biott följande ord om sitt förhållande till general Changarnier: Krigsministern känner sina pligter och skall uppfylla dem. Den aktningsvärde befälhafvaren öfver bufvudstadens armå lifvas af en för sann och ren patriotism för att försumma sina.n Den föreslagna reduktionen blef derefter ogillad. Samma öde träffade äfven en motion angående reduktion af pensioner, som föreslogs af Valentin, f. d. underlöjtnant vid Vineennesjägarne, hvilken med passionerad häftighet öfverklagade det förhållande att en mängd officerare afskedades för sina politiska åsigter och för sin trohet mot republiken. Nationalförsamlingens s. k. permanentutskott, hvilket sent omsider blef kompletteradt, består nu af följande personer: 1) De 23 ledamöter, som dertill blifvit specielt valde nemligen: Odilon-Barrot, Jules de Lasteyrie, Monet, general de Saiut Priest, general Cbangarnier, dOlivier, Berryer, Nettement, Mole, general de Lauriston, genera! de i Lamoric ere, Beugnot, de Mornay, de MonteI belle, öfverste de Lespinasse, C ton, general I Rulhiere, Vesin. Leo de Laborde, Casimir Pårier, de Crouseilhes, Druet Desvaux, Combarel ide Leyval, Garnon och Chambolle. 2) Nation.slförsamlingens presidium d. v. s. presidenten Dupin och vicepresidenterne general Bedean, Ln Faucher, Daru och Båenoist dAzy; vidare sakreterarne L2caze, de Heckereen, Berard, Chapot, Peupin och Arnaud (de VArriege); samt slutligen Questorerna general Le Fi:d, Panat och Bize. I Om man klassificerar dessa namn efter partierna, så fiuner man att legitimisterna äro! starkast representerade inom tjugufemmannautskottet, der de räkna nära halfva antalet, hvaremot icke mer än 3 å 4 republikanska namn finnas bland alla 39 ledamöterna, af hvilka de öfriga äro Orleanister. I Det högsta undervisningsrådet som nu likaledes blifvit kompletterat, är sammansatt på följande sätt: I Biskopar: Gousset, Morlot, Dupanloup, PaI risis; protestanter Montandon,: Cuvier: israelit: Franck; statsråd Bethmont, Cuvier, Saint Aignan; ledamöter af kassalionsdomstolen: Portalis, I Dupin d.ä., Laplagre Barris; ledamöter af franIska institutet: Thiers; Flourens och Beugnot; irepresentanter för den oalhängiga eller privata undervisningen: abb Bautain, abb Poiloup, Michel; permanent sektion: Thenard, Cousin, IDubois, S:t Marc Girardin, Poinsot, Orfila, Giraud och abbe Daniel, ) Vice amiralen Parseval Deschönes skall hafva fått befallning att sända tvenne skepp af Medelhafsflottan till Tunis, som enligt ett rykte skulle hafva pågot att frukta från Turkiets sida. Den 29 på f. m. firades i kyrkan S:t Paul S:t Louis i Faubourg S:t Antoine en sorggudstjenst för de i Juli fallne fribetskämparne. 2—300 Julidekorerade bevistade messan, hvarefter ungefär 50 personer begåfvo sig till Julikolonnen, vid hvars fot de nedlade immortelikransar. Den 25 hölls en hemlig sammankomst hos general Lamoriciere, der 17 generaler, 8 öfverstar cch många statsofficerare hade infunnit sig. Enligt en berättelse om franska bankens ställning ser man att det kontanta beloppet i Paris fallit ungefär 170,000 francs, men i provinserna stigit 2,, mill. Diskonteringen visade i Paris en tillväxt af en million och i provinserna af nära , mill. francs. Den belöpte sig i Paris till 50,891 496 francs ochi Iprovinserna till 75,800,040 fr. Emissionen af bankonoter bade i Paris tilltegit omkring 9 willioner och i provinserna omkring V; mill. Hela det konltanta beloppet steg till 450!,. mill. och mnotemissionen till 546 millioner frarc. TYSKLAND. Uti Dresden hafva en mängd domar pitvit ! afkunnade öfver Maj-anklagade. Bland dessa har öfverkommendanten för folkb-väpningen i Dresden, under Majupploppet, öfverstlöjtnant IHeintze blifvit vid andra instansen dömd till Idöden. Från Oldenburg berättas den 30 Juli att, sedan ett antal officerare begärt permission för latt afgå till slesvig-ho!steinarnes hje p, men fått afslag, bafva 8 officerare begärt afsked, för att kunna ila till sina beträngda stamförvandters hjelp. 1 Ts Promen hade an summa af 3211 thaler.