BLANDADE ÄMNEN. SIR ROBERT PEELS RIKEDOM. Den äldre Peels (den store statsmanneans faders) förmögenhet var oerhörd. Sedan han förvandlat Drayton Park och sina stora besittningar i Staffordshire och Warwicksire till ett fideikomiss och gifvit gina barn omkring 200,000 pusd sterling, samt dessutom anslagit åt sin aläste son en ränta af 9.000 pund årligen, testamenterade han åt sina fem yngre söner 166 000 pund sterling bvardera, samt till sina båda döttrar 83,000 pund hvardera, således tillsammsns 6536,000 pund sterling. Till ett kapell, som han byggt, skänkte hen ett Jländeri, och en af horom likaledes inrätind ekola erhöjl 6,000 pund, jemte skolhuset, som han sjel: lålit bygge. Testarnentel upprättades 4820. Genom ena kodicill af är 1825 ökede dan de yngre sönernas arf till 433.000 pund för hvardera, och återstoden af hans förmögenhet, som uppgick till en half million pund sterling, skulle sålunda fördelas at fyra niondelar tillfölle den äldsta soner, samt en niondel hvar och ena af de 5 yngre sönerna, Den personliga egendomen uppskattades till 900,000 puzad, hvarföre den förestrifna stämpelafgiften till staten erlades med 45,000 pund sterling. Stämpelafgiften för egaterna uppgick till 40,000 pund sterling. Om dea nu aflidee baronpete q arlärenskap känner mean ännu iogentisg mad net, likväl tros allmänt att hans förmögenhet ej är mindre än hans faders. Sir Robert Pell har efer!emnat 5 söner och 2 döttrar. Den sta sonen var en låvg tid vid engelska legationen i Bera. Den andre, Frederic, är perlamentaledarmot för Leominster, och bar, genom sina tal uti kolonioch konkurslarsfrågorna bevisat, att h n gåt i skola uti Trinity College i Cambridge. Tredje sonen, Wilism, har såsom widshipsman utmärkt sig i kinesiska kriget, och är bu kapten i merinen, Den fjerde, John Floyd Peel (lady Peel var dotter till general Fioyd) är officer i Skottska fusiliergardet. Den femte, Arthur Weilesley Peel är ännu i collegium. ÅAldsta dotwuren är gift med viscount villiers, den andra ännu ogift. — ÅTER EN sJöÖORM. Då man nu vä! var kommen till den tro, att intet sådant djur finnes, uppdykar det åter och derna gång ända in i Christianis-viken, En sådan orm bar blifvit sedd den 17 Juli kl. 9 f. m. i lugnt väder af fyrvaktaren på Faclebeck och en sjökapter, som voro ute i tulljakten och två båtar i närheten af Midtfjordbocn. för ett fiska. De hörde ett buller som hastigt närmade sig och såigo en ling, mörk kropp, som slingrade sig i bugter öfver vattnet, då den var uppe, hvilket inträffide omkring tre gånger på fem minuter. Som djuret nirmada sig ena båten, blefvo folket i den