Aftonbladet – 22 juli 1850, sida 1

FR AM OEVv ove bet frit, och om det t liten ädelsinzadt flock främma sammaiansvurne s snara mot ev af deras minisörsr (Högt bi? t annat sia), än ev denne hade beford: co lands iatresse (Hör, hör!), skulle hamn x i sa sig så bsbandlade, -:sdast ansluta alla vv ycket värmare OCA aec38 Man så Mmycie sec: ör yddas (Hör, hörl). J.g säger derföre, a: Du ranska folket skulle .unoat tro, att n 1 eDgelsu minister önskat undisskeff Guz kulle dstta, långt ifrån att upp ylia dgjort honom soarare sa kare och fasoö i ning (Här, söorh. Jag måse ikv:l uttala, ort såval 14 it som Ii stt och anna: dec skulle va ic satemän sade lärt sig acgvi af hysd som i vi hafve icke desto misdre en schism med 1 r ingen, i afseeude på de-sa transskior I:s Om kar ej att återväcka fragor, son i h ji erinra huset eller laadet om den a lesein: : agan ex längre vd acft och mer ?f 2 som ju mera icke ar0 der t mak böt Jen tagande saken sart.n den är, måste ja sa mitt eget försvar, at. obensganhelen ic so uven sin och atv de meddelar ie vis Ore fä; gjorde miz — och ant döma a asa: sc sörde ur havs egen Mas — ty det a 2 : alltid q and3 a ssekreteraren ct jarsädande har ell saunm acråle — vissa (ört ov bi 1 sa nad lafseonde på vissa saker, hvika vie pd vits I ministrar emel 2, utan emetsn d te pers0nerca (vörlj: töften, hilka ännu ip 3 vutt jag vet af Europas historia, blivit od u !) (2): Dei måsta derfore vare mig tvär 2. a om Vi u:ie funnit oss mi-snöjda vid b -ckia det 37 åtskilliga tilldragelser vid de spa:s ;emolien. Där detta missnöje var rättvist och på ss väl af aationelt intress som narionstir vora vi ob rättigds och plig ige att uttrycka 4. I år NARRA, jaw jag anser sen politik, som 8 ond: på Fraukrise, vara dea eada rätta och k med vårt lands intressen, iusi efter sådana -:ocipor. soca min varde motståndare e här sjelf vels ;visera samt vål beräknase -u vidmakthålla d tror, att var. skyndsamma erksoosed d Frankrise ioferda r-geringen, de -ä . ul a örbållanden vi und-rhalltt med densamimn: uvder då chefer, som tyck-:s der leda landets a erh ser, Utvisa au vi bys al vänskeplisa t ir ranska nationen vn at vi ansa de 1 a fö håtlandenas vidmak:sommrade med dens m icke endast de be gOlkens ständis ! färdet, utan äfven sSs.n en af de säk-ast ras dena för veridens fred (Hör, hör!l). Mac har bar Agit, at lörd N anbr gäst före revoiulivnen 4848 var hållande med aaxrs persoaer af dr ue Öfveräsdalkastade ibrvoucen. Jag Vet -) uvika mar menar; men det ver jag, att den r.6 n vilken iorå Normanoy mest intimt u iv Vv refve Moi, uch det ar ou först jag h v od varit 20 af dem som .kullkastade fra s 2. Om havsal meaivgsa är att beskylla i 1 för av batt gemsoskep mes någon, som fe sviv mor den vanskapliga ställning, hvari Er så be asn sig till !en andra masten, kan jag försäsra it dena beskyilning är alldeles grundlös. Lemasuio Fronkrices frugtba 8 jag till de sehweitzisxa bergen, såsom e erräng, för bvilkea jag har aut aflägga GR 2 och avou svårare ra Beskylisisoen e mig dar, är grun:sd på sn bok ars 1 usvonville, hvasi han omar samtal mellen b söm väl vid deg tiden förs asedea atv hö LFäga, säuile bliiva avilasclsepunkter i dv:ta hus Påstående: är, av jag i Juli a böjt r ja es hertigen al Broglig, atv medla mellan de a gart som då söndrade Sc weisz, mea i N v vörade Oopinios och sam:iyckie att medla; med afsigt uppsköl bemsaliogen för att mn sen, och at under det jag sinde iastruk:: 1 sändesud derstäges, erbjudande jag enskild: uppmansde dem aw råda ua krigstycsan, så ätt bemedtingan fick et os I första fallet medgifver jag mia booosiha Jsig ausåg nomligen icke i den stua srå it, att detia land iublandade sig i 27 sum orekOmmit i Schwetrz. Frågan var vä så a stöner inom laudet. Da sju egenslicen rde ett Sönderbuvc; de öfrige höllo striden gällde hufvudsakligen, att dessa vi! a jesuiterna, men ds: sju deremot deiac: sig : örsvaret för dessas qvarblifvande. Det vi sig au tvisten skulls komna aut afgöras med vaper: 17 majoriteten al Staterna ansåg, och som jag tror med rätta, att det serskilda förbusdet var alldely. sföre gt med förbundsakien och att den alltsi hoce :s: set att söra siu på densamma med vape Joe skref da 29 Oktober en depech ull a: e aaffalires, som redan varit fi jamen et och hvari jag uppd:o Om sia ar Ochsenbeins uppmärksan på at etv mbördes krig, oc 2 310 asker kande taga anleda rg 3 Ssuderbundets fördel; men denuc förbön svarade, att det ej kunde hjelpss, oc vär kasiad al Sanderbundet sjelf. t den 4 Nov. Den 6 8 m. meddelr: Broglie mig en depeseb. som afve: ut blå buhen (så kallas dea bok som innehil. ec ismentet från fegeriogen meddelade akter) men jag tedsen att behöfva säke, all da hejervärda berrar heldre taga sia GOliser ur pamphletter c mande dagbias äg ur den blå bokenmp (Skrai) Denas de pesch var från m:s Guizot, oc3 föreslog av de fem stora makterna skulle göra på sriget i Schweitz. Mia tadlar mig för aut jag icka g-osat gått in bärpå; och au decsigenom några andras tilsmnede alternaliver icke kozmil i fråga. Mo Ööval var propositiosen ? Ju, ati de fem makterna st anna il blivens afgörande all som rör a frågen Schweiz. och äv frågan Om I kulle ut irifvas eller ickt, skulle anses Soader bualet var nog snjdt med på vens afsvärenisl men ej jörbundsstaternas majoriter, som ansåe 7 parisk. (Hör, hör l) Den niste propo bio: ar alt den volitiska delen af fråran skulle afeorv 2 de fem naktörna och att en konlerens derom s-ule örsamlas i a Scoweiizisk stad, dit hvarie af de 99 tooerna skulle sända en deputerad. fr ati först Öfverenskomma om medlen till försoningen och sedan om hvilka modifizationer som kuade göras förbundsikten. Depeschen gick så långt, aw dori Sförklarales, ölt Om ej de krigförande paciierna afslutade dev, skule de förenade makterna a Eds:ör)un:del såsom icke existerande, osk!sdt det var er sand: af hela Eorops; alla förbind: sor av det upplifvas, samt rådgärder tagas ill vande åtgärd. Hör, hör!) Nu funav vi, au första prop nen om fvess utslag, var oafraglig. och att lazet om revision af Edsförbuniets förfetini.g icke skulle vifailes, einedan förbundsstaterna sjellvu ville afgöra sådana saker, Vi kunde altså icke bicräda en ådan förklaring, ty den vilie med andra ord Säga, it om Vororten icke lydde befellningen så skulle len tvingas durtill med vape Och detta var en PANNA An må ARA SAST SE JE TITAN SERIES Oil