Hon tvärtystnade och började åter flitigt sy. Dessutom ?, upprepade öfverstinnan, som anade att den afbrutna meningen kunde hafva sin dubbelmening. Dessutomp, afbröt Clas, vet min kusin nog att hon är syperb ; .. gudomlig ... Han kysste på fingrarne med en komisk min. xO! fortsatte ban med:en stygg pojkes hela retfullhet — hos herne är någonting fint... genomskinligt ... något å la sillmjölke... å la potatesmjöl. Min söta Clasl yttrade öfverstinnan, men denna gång i en ogillande ton och med en ruskning på hufvudet, så ått! doux-semeljens breda linongsrimsor flaxade upp och ner. Den unge Aminoff, som såg det, tog plötsligen ett förfärligt skutt och uppgaf ett skärande nödrop, som om den största fara varit på färde. Nästan samtidigt med detta rop uppgåfvo öfverstinnan och guvernanten hvar sitt skrik af skrämsel, en skrämsel, förorsakad af det plötsliga skriket och den tillgjorda förskräckelsen hos Clas. Sigrid skrek icke, men hon blef blekare än förut och ryckte till på stolen, så-att så väl sax Och pryl, som alla nystanen meg schattersilke ramlade ned från hennes båge. å Fru Gragnon hade sprungit upp från sin lats, men öfverstinnan deremot endast lutat sig it sidan, hvarvid hon kommit attitrycka sin rm alltför hårdt mot lilla bunden, som åg bredvid henne, Af smärta instämde det illa djuret således i damernas skrik, men höll It något längre än de. (Forts.)