Aftonbladet – 18 juli 1850, sida 3

af landet, förfogade hon sig dit och byrde nationalteatern. Hennes följeslagare Bochsa blef ej litet förvånad, att i kontraktet se. enkom stipuleradt, att hyran skulle utgå i reda piaster, men ej i varor. När konserten var hållen och liqviden för biljetterna skulle ske, bragte honom, berättar Tiden, den, som sålt biljetterna till öfversta läktarn i stället för pengar, ett stort förråd af tvålkakor, cigarrer och ett par stridstuppar. Bochsa frågade hvad detta hade att betyda, och underrättades då att dessa varor gingo som småmynt; han blef arg och protesterade, men det hjelpte icke. Man sade honom, att ifall man satte ett omslag, med den förtjusande Anna Bishops pamn, kring tvålen och cigarr-paketterna, kunde det bli en ganska lönande affår, helst konstförtjusningen i staden vore så stor, att egarne till de makalösa tupparna lemnat dem för blott 6 biljetter. Hr Bochsa resignerade sig; betalte biljettförsäljarens arfvode med 4 tvålkakor och ett cigarrpakett, och lät koka tupparna till supn. (D. A.)