ej uppgifva det ringaste af principen i sina handlingar, utan att endast underhandlingen kan gälla sådant, som ej förnekar principen. (Hör, hör.) Nåiväl, hvad voro dessa frågor? Jo, beloppet af hr Finlays ersättning; beloppet af hr Pacificos skade. stånd; icke om de skulle erhålla npigot eller iniet (Bifallsrop.) Lord n ingick nu i en förklaring angående sättet, hvarpå franska bemedliogen skulle ömsasidigt be haadlas. Han sade, att han icke lemaat m:r Wys: (engelska sändebudet) rättighet att på egen band be. sluta om återställande af de vidtagna tvångså!gar na, om m:r Gros (franska sändebudet!) misslyckade: i sitt uppdrag; det var endast sedan m:r Gros till kärnapifvit att det misslyckats, som m:r Wyse, mer då genast, bords återställa dem. Vidare upplyste lo-den, att han sändt den 25 Mars till m:r Wys: instruitioner, som skulle hafva, om de efierföljts fört till samma resultat, som om han den 9 Apri sändt m:r Wyse underrättelse om nyssnäåmnde ar rangement med Frankrike. Deremot tillvitade lor den m:r Gros, att hafva tillbakakallat vilkor, son han förut förklarat billige; samt att hafva påstått att göra frågan om Pacifico skulle få alls något ska destånd beroerde af underrättelser från Portuga (som icke voro till fördel för denna) Den frågar hade m:r Gros ingen rättighett at diskutera, uar endast om beloppet. Derpå afbrötos underhandlin garne. Men dei var icks sant att m:r Wyse der 94 April emottagit någon underrättelse från mi Gros, om konventionen i London. Franska rege ringen har sjelf medgifvit, att baron Gros icke di ännu kunnat erhålla underrättelse derom, och fak tam var, att m:r Wysa ej vetat derom förr än den S Mij, så att han måste alldeles frikännas från beskyll ningen att hafva brukat tvångsåtgärder mot Grekland sedan haa kände att man i London iagått på fred liza vilkor. Det var således baron Gro3, som egenot ligen och officielt drog sig tillbaka från sin mission Han föreslog sedan att återtsga den; men då m: Wyse, för att pröfva hans upprigtighei, gjorde et förslag, afslog han detta. En privat underhatdling mellan baron Gros och grekiska regeringen medför de ännu en eftergift af m:r Wyse; men då äfver den icke ledde till målet, vidtog m:r Wyse det end: steg som återstod. Underhandlingarne hade sedat egt rum mellan England och Frankrike, och slutat på ett tillfredsställande sätt, så att man vidhöll de som var tillämpligt qvar af den basis, som för den blifvit lagde i London. Engelska kabinettet ansåg e nädigt, att vidhålla en punkt, som m:r Wyse trot sig böra yrka, neimligen att Grekland skulle afsag sig allt anspråk på ersättning för de uppbringad skeppen, emedan dertill i alla fall icke fanns ringa ste sken till rättsanspråk. I stället antog Enoglan Frankrikes bona officia hos grekiska rezeringe och dermed slutade heia saken. (Forts.)