Aftonbladet – 15 juli 1850, sida 3

—-—-— ES PF hud Fann free. ST SR an Re Rn s eilen die Stunden, Folg mir jetzt! Mach dich zurechte, Röckehen und Flechte; Weissfisch und Hechte Schlsuumnetzt! Weche, Amaryllis mein, erwaehe, Dass dein holder Blick mich selig mache, Der Delphin und die Sirene lache, Wann unser plätscherzdes Boot sie ergötzt. Nimm deine Schnur, die Arvgel, die Ruthe, s tagt schon, o spute, OVR MMA Spute dich? Sag mir, du Kleive, — Weisst, wie ichs meine! — Willst du zum Scheine Necken mich? Lass uns fahbren Bach dem kleinen Grunde Oder dorthin nach dem gränen Sunde, Wo uns Liebe band zum ewgen Bunde; Thyrsis der härmte und ärgerte sich. Steig in den Kahn urd lasset uns singen, Liebe soll klingen In der Brust. Aeol wird böse, Doch dem Getöse Trotz ich, du flösse Trost mir, Lust? Ruhend auf des Meers erzöärnter Welle Hier in deinem Arm, wie fährt sichs sehnelle! In den Tod dir folg ich auf der Stelle; Singet, Sirenen, euch ist es bewusst! Låtom oss också höra ULLA WINBLAD. Vater Berg ins Horn thut stossen; Sie, wie schwingt mit holdem Kosen Dort sich die Nymph im Tanz! Vater Berg dis Backen bläbet; Wenn sich Jörgen Puckel drehet, Stösst er ne Hsuptcadanz. Hurra! wie sich im Tanze Ulla dreht mit Flor und Fravze, Weissem Turban, gränem Kranze, Weissem Bein, Weissem Bein, Bei Licht und Lampenschein! s Waldhorn das gehört zum Balle, Kriogeln, Nymphet. und Pokale, Dazu der Fiedel Leut. Sieh ihr Handchen zart und stsse, Weisse Wad und rothe Fässe, Blau ist das Kleidchen, schaut! Hurra! die Bräste schwe!len, Sieh des fa!Ugen Kleides WeHen; Vater Berg, bei sct wiergen SteHen Schwitzest du, set wi:zest du, Ja, alter Freund, bias zu! Blas, als wårs der Teufel, blase, Halv das Horn hinaus zur Strasse, Kommt nur, ihr Herrn, herein! Frische Grafen und Baronen, Und Hussten und Dragonen, Auf! frischen Muth usd Wein! Hurra! wie dichs en:zäcket, Ulla, weon, den Hu! geschbmiäcket, Paris sein H-lewchen dröcket, Roth und warm, roth uod warm, Blas, Vater Berg. Allarm! — PLANETEN PARTHENOPE. De Gasparis i Neapel, som den 42 April 4849 upptäckte planeten Hygiea, har den 414 Maj innevarande år funnit en ny planet, om hvilken upptäckt han förmäler: cJag har användt myeten möda för att åt hr Herschel på himmelen realisera en Parthenope, hvilket namn denne berömde astronom föreslog för planeten Hygiean. — Ifrån observationer å Partbenope, anställda den 42 och 28 Maj, har man med antagande af en cirkelformig bana beräknat dess omloppstid till 4343 dagar. Detta resultat är väl ej tillförlitligt, emedan Partkenope, såsom hörande till de små planeterna, kan hafva en ifrån cirkeln mycket afvikande bana; men om man antager det för rigtigt, så befinna sig de nu bekanta små planeterna i sitt afstånd från solen i följande ordning, då man börjar med den som har minsta afståndet: Flora, Vesta, Parthenope, Iris, Metis, Hebe, Astrea, Juno, Ceres, Pallas, Hygiea. Den nya planeten visar sig som en stjerna af 9:de storleken, och är således, liksom de öfriga små planeterna, osynlig för obeväpnadt öga. — LYKTEULOR MED FALLSKÄRMAR. Istället att på vanligt sätt kasta lyktkulor ur mörsare, har man i Bäjern försökt uppsända dem med rakett och sedan låta dem nedsvafva med fallskärm. Den 48 April anställdes 6 sådana försök utsnför Mänchen, i närvaro af prins Luitpold och en mängd officerare; 5 försök lyckades fullständigt. Reketten stiger till 1500 fots lodrät höjd, och när han upphört stiga, änder sig lyktkulan och lossnar jemte fallskärmen, om utbreder sig. Den hinner ej ned förr än om 2 minuter och under fallet upplyser den marken tedunder på en yta af 3till 4000 fots diameter, ned ett sken som liknar månens. — EN LUFTFÄRD, som för kort tid sedan föetogs i Paris af Bixio och Barral, för att anställa neteorologiska experimenter, aflopp icke rigtigt lyckigt. Då de hunno en höjd af 4500 strömmade asen ut från luftballongen; de måste kasta ur alla ina instrumenter och all sin ballast, hvarefter det yckades dem komma ned icke långt från Paris. 3arral blef sjuk af luftballongens våldsamma stöt mot orden, men Bixio kom oskadd från hela affären. — DET FÖRDOLDA GRÖNLAND. Den del af rrönland, som fordom upptäcktes och bebygdes af! sländare, hade likasom försvunnit från jorden och t lott qvarstannat i sagorna och urkunderna. I stäl-S t har man alltjemnt fått höra talas om det nya, ufvudsakligen efter missionären Hans Egedes om ripg sekelgamla berättelser öfver alla hans mödor ch lidanden på denna iskust, der blott Eskimåerq, unna tvifvas, och der den enda välfägnad, som fin-mw es att bjuda på åt den förfrusne främlingen, består tran och skälspeck. Nu äter berättas helt ofor1odadt att de gamla nordboernas Grönland verklien finnes: att det icke blott är rikt på stenkol, lyerts, asbest och andra ännu mera dyrbara minelier, utan på vidsträckta betesmarker, som kunna mnföras med de bästa i Schweiz och ligga rundtmkring samt emellan de ännu qvarvarande ruierna af de äldste kolonisternas byggnader; men att ltsammans varit hemlighället, alldeles som draken gs rufva på en förborgad skatt, i följd af interest hos den monopolistiska förvaltningen af det så 8 Pp — ee lade nya Grönland. Hos den nuvarande styrelsen Danmark skall det likväl ba lyckats en köpman i alborg, hr Lundh, att utverka tillstånd till den rdolda landsträckans undersökning och tillgodogönde; han bar nyligen utrustat en stor brigg för nna expedition. — DEN STARKASTE SIMMAREN. Som den starste simmare inom Nordamerikas Förenta Stater Ve de ses en hr Fuller, redaktör för Daily Wisconsio de Milwaukie. I Niagara. Han kom 41849 med åtskilliga vänner Vid fatan af dat ectara vattanfallat dar ,