22:o. Förändring: af lifgardet till häst, först till busarer, derefter till dragoner; af lifregements kuirassierer, till dragoner; af Smålands dragoner, till husarer; af skånska karabinierer. Ine, till dragoner. Förändringarne hafva dock endast skett med hänseende till uniformerne, ty det egentligen utmärkande för de olika truppslagen, beväpningen och utredningen, har förblifvit i sitt förutvarande skick. 23:0o. Förändring af Jemtlands dragonregemente till etg regemente fältjägare och en sqvadron hästjägare; återförändring af 200 rotar vid Jemtlands fåltjägare till 100 kavallerinummer. 24:0. Förändring af fältjägarebataljonen vid Nerikes och Wermlands regementen, från ba-Italjon till regemente. 25:0. Förminskning af armeens effektiv med Ufyra infanteriregementen (konungens eget värf-jvade regemente, drottningens och enkedrottningens lifregementer samt Engelbrektens reIgemente) samt 3,075 dels rusthålls-, dels rotI hållsnummer, hvilka blifvit ställde på vakans Itill musikens m. m. underhållande; summ 5,759 man, befälet oberäknadt. : 26:0. Förökning af armåeens effektiv med 2:0ne indelta roterade infanteriregementer (det norra och södra Skånska); tillsamman 1,596 Iman. 27:o. Förökning af armåens befäl medelst Ttillkomsten, vid indelta trupper, af tredje majorer, andre kaptener och andre löjtnanter, samt 28:o. Det förra förstärkningsmanskapets erIsättning medelst allmänna beväringen; en inIstitution, som likväl ännu qvarstår lika ofullJändad och halffårdig, som i sin första upprinnelse, och om hvilken konungen, i berättelsen till rikets ständer vid 1812 års riksdag, yttrade; att den afsåg beredandet af ett verkligt nationalförsvarn, hvarföre den äfven i sig innebar, att hela första beväringsklassen skulle öfvas i vapnens bruk; men hvilken vapenöfning, enligt sist i ämnet aflåtne nådiga proposition, ansetts böra inskränkas till endast tre fjerdedelar deraf. 29:0. Inrättandet af 295 nummer, ny ordi narie rotering, för hvilka till statsverket erlägges vakansafgift, samt af 2,206 nummer extra ordinarie rotering, för hvilka nummer det, i enlighet med afslutade kontrakter, är ett åliggande att vid inbrytande krig anskaffa trosshästar. 30:0. Anläggandet af Carlsborgs fästning, förbättrandet af Carlstens samt befästandet af intoppen till: Stockholm och Carlskrona, och raserandet af Christianstads, Götheborgs, Warbergs, Landskronas och Malmö befästningar. 31:o. Uppbyggandet af tvänne kaserner samt ett garnisonssjukbus i Stockholm. 32:0. Successiv förbättring af artilleriets materiel samt artilleriets förseende med ett förökadt antal hästar. 33:o. Anläggandet af slagkrutslås 1). 34:0. Inrättning af det högre artilleriläroverket och förbättring af artilleriregementernas skolor. ; 35:0. Inrättning af enskilda militära undervispingsanstalter och korporalsskolor 1). 36:0. Andamålsenliga kunskapsfordringar för första officersgradens erhållande inom de särskilda vapnen 1). 37:0. Införandet af militärgymnastik och bajonettfäktning 1): hvad gymnastiken angår, äro dock, enligt sednaste mfanterireglemente, — besynnerligt nog — icke samma föreskrifter gällande för infanteriet, som för de öfrige vapnen. 38:0. Den militära tjenstgöringens ordnande genom 1819 års tjenstgöringsreglemente. 39:0o. Åtskilliga gånger förändrade och återförändrade exercisreglementen för de olika vapnen. 40:0. Förbättradt, ehuru ytterligare förbät-1 tring erfordrande, beklädnadssätt för indelta roterade infanteriet. 41:o. Afskaffandet af ackorderne inom armeåen; hufvudsakligast genom armåbefälets enskilta bekostande 1). fi t s . 8 42:0. Inrättandet af en pensionsanstalt för 4 g 8 mm mr mo ah enkor och barn efter afskedade, i fattigdom varande militärer 1). Efter att här hafva sökt så fullständigt som d möjligt upptaga, hvad som sedan år 4810 blifvit åtgjordt inom landtförsvaret, öfvergår jag!) nu till en ämnet tillhörande högst vigtig omh ständighet: landtförsvarets kostnad från nämn: de till närvarande tid. h För att i möjligaste korthet åskådliggöra ut-h sifternas qvantitativa tillväxt under förenämn-n le tiderymd, vill jag, med undantag af de å riksstaten anslagne penningar, oindeldt spann-? mål och extra statsanslag, beräkna alla de öfrige utgifterne :såsom oförändrade, och såsom ir worm för denna beräkning antaga deras nuva-lin ande belopp. Den obetydliga skilnad i siffer-sk ippgifter, som häraf blifver en följd, bör så!sk nycket mindre kunna klandraa, som skiljakbe igheterna emellan landtförsvarets kostnad förr? ch nu derigenom förminskas, i stället att förkas. Såsom oförändrade utgifter antager jag nem-v igen: i ) Rustoch rotehållarnes enskilda utsk gifter för knektehållet, med afdrag af de de roteoch häst-vakanser, som direkte iogå bland statsverkets inkomster2) . . . . .... . . . 2148,651. I ) Befälets boställen, enligt den afkastning de komma att lemna, om de för statsverkets räkning utarrenderas; eln)