Aftonbladet – 15 juli 1850, sida 1

Siesvig, Holsteln och Lauenppurg, Ava de trupper, som enl. stilleståndskonventionens IV art. stått i I södra Slesvig. De neatrala trupper. som befunnit sig porr om demarkationslinien, skola lemna Slesvig vid samma tid som de preussiska. Konungen af Preussen förpligtar sig, att icke lägga nsgot hinder li vägen för de militäriska mått och steg, som efter I hertigömet Slesvigs utrymmande kunna af danska regeringen vidtagas. Innan de preussiska trupperna verkställt deras återtåg, skall Danmark icke låta några stridskrafter inrycka på fasta landet, derest ej holsteinska trupper inrycka i Slesvig. I alla fall ) skola danska trupperna icke öfverskrida demarkationslinien, innan de preussiska, enligt efterföljande art. II, fullständigt utrymt landet. Art. II. Elfvaå dagar efter utarbetandet af ratifikationerna utaf detta protokoll, skola preussiska trupperna hafva dragit sig bakom den gräns, som skiljer Slesvig från Holstein. Elfva dagar derefter skola hertigdömena Holstein och Lauenburg vara utrymda. Art. III. De höga kontrahenterna förpligta sig att inom åtta dsgar ratificera detta protokoll och låta utvexla ratifikaiionerna i Berlin, men om möjligt, förr. I Berlin uppgafs att de preussiske trupperna skulle efter utrymmandet af hertigdömena, qvarstadna såsom observationskår vid gränsep, inom Mechienburgska området. Angående sjelfva fredstraktaten meddela tyska tidningarne, lika litet som de danska, icke det ringaste officielt, utan äro berättelserna derom olika, Imedlertid finner man, att preussiska utrixesministern ansett sig kunna officielt meddela s3val fredstraktaten, som protokollet, till ståthållarskapet i Kiel, samt till detsamma afgifvit en note, hviiken icke endast visar, att preussiska regeringen, ännu efter fredsslutet, erkänner det insurgenternes sak ledande ståthållarskapet såsom en myndighet, med hvilken pre ssiska kabivettet afhandlar, utan äfsen att fredsslutet måste stå på ganska lös grund. S2 har innehållet af denna skrifvelse, som är daterad Berlin den 6 dennes. Den kongl. regeringen har den äran att bringa till dets höglofliga ståthållareskapets kannedom, att freden meilan Danmark och P-eussen, ä tyska förbundets vägnar, har blifvit undertecknad aen 2 Juli. Underteck: ad bifogar bär afskrift af de förnämsta akterna: 4) fredstraktaten af den 2 Juli. 2) ett protokoll af samma dag mellan Danmark och Preussen, innefattande transitoriska bestämmelser för de preussiska truppernas rörelser, m. m. 3) en för tyska regeringarne, vid fredswaktatens öfverlemnande, framlagd memoire, innehällsnde upplysningar om freden, Högl. ståthållarskapet täcktes af dessa dokumenter finna, i hvilken anda (?) kongl. regeringen afslutat freden och huru hon önskar, at se fredsbestämmelserna betraktade af Tyskland och af heriigdömena. De frågor, .som föranledt kriget melian Dinmark och Tyskland, blifva alls icke genom freden afgjorde (?), de förblifva öppna och öfverlemnade Will direkt uppgörelse mellan hertigdömena och Danmark (?) under band och om -tyska förbundet icke annorlunda beslutar. Då på grund af fredspreliminärerna ingen öfverensstämmande uppfattning och inga bestämmelser öfver hertigdömenas förhållanden var att ernå (?), som å begge sidor kunde anses såsom grundläggning af ett varaktigt tillstånd, och derföre kunde af kongl. regeringea föreläggas det tyska förbundet; så har bon måst afstå ifrån att på denna basis vinna en definitiv reglering af de sväfvande frågorna, och i fredens intresse erbjöd sig endast den utväg, som man nu beträdt. Att dömma af den stora motvilja som allmänna rösten i Hertigdömena ådagalagt emot preliminärernas innehåll, måste den nu ingångna enkla freden, som icke prejudicerar några landsrättigheter, vara välkommen. Ståthållarskapet har sjalft upprepade gånger för den kongl. regeringen uttalat denna stämning i hertigdömena och den önsken, att icke se sig påtvingadt något nytt rättstillstånd. Kongl regeringen har, så mycket mindre könnat lemna dennaönskan utan afseende vid motiverna till sitt handlingssätt, ju lifigare hon tager deli ber:igdömenas öde (2?) och i ett varaktigt deras sanna interessen motsvarande fredstillstånd. Ehuru derföre fredspreliminärernas ståndpunkt, i Europeiskt afssende för Preussen och Tyskland, erbjöd ett omisskänneligt företräde, så har likväl Preussen icke velat vidhålla den, utan inskränkt sig dertill, att så litet. som möjligt eftergifva landets, såväl som tyska förbundets rättigheter, samt i alla afseenden och alltid förbehållit det sednare sin kompetens. Kongl. regeringen hsppas, att detta handlingssätt skall betraktas af hertigdömena i dess rätta dager. : Kongl. regeringen gifver ståthållarskapet villigt sitt erkännande öfver det försonliga sätt, hvarpå förtroendemännens sista sändning till Köpenhamn företogs och leddes. Nu blefvo ifrån Köpenhamn steg till försoning med hertigdömena tagne. Kongl. regeringen beder höglofl. ståthållarskapet att af alla krafter verka derhän, att dessa steg ifrån hertigdömenas sida i samma anda motgås och att alla eftergifter må göras, som med landets(?) interessen och rättigheter någonsin kunna vara förenliga. Kongl. regeringen upprepar den erinran, att den Slesvigholsteinska saken äfven i sin rätta mening är en tysk, och att de, hvilka sakens förande nu närmast åligger, måste besinna de pligter, som åligga dem, såväl för Tysklands välfärd, som Tysklands inre och yttre lugn. Kongl. regeringen betvifler ej, att högl. ståtbållare. skapet-skall framför allt hafva denna ståndpunkt för ögonen: Schleinitz. Huru ståthållarskapet har den ståndpunkten för ögonen, synes af följande proklamation: Slesvigholsteinare! I Berlin har en fred blifvit slutad af kronan Preussen med Danmark ). Vi kungöre detta för er. Fredsfördraget innehåller erkännpandet af vårt lands rättigheter (?j och öfverlåter åt hertigdömena sjelfye, att obehindradt -baskydda dessa rättigheter (?). Stor och ärofull är vår uppgift; ! ertigdömena skola visa sig den värdig; den vackra och eniga andan i landet är en borgen derför. Det bårdt beträngda Slesvig skall ej sakna vårt skydd! Vi äro icke emot en fredlig förlikning af striden. Vi hafve än en gång erbjudit den (?) Vill Danmark ändock kämpa, äro vi beredda. Hvarje denskt inbrott i Slesvig, under hvilka försäkringar det än sker, följas af motvärn, ty väl rustad står vår armå, och med minnet al våra förfäders ärofulla segrar för landets gamla besvurna rätt skall den gladt kämpa. Ståthållarskapet vidhåller fast och troget landets och sip arflandsberres rättigheter! Proklamationen är daterad den 8 Juli och undertecknad af Revent!ow och Beseler, samt kontrasignerad af statssekreterarne Boyzen, Francke, Krohn och: Rebhoff. Derefter, under samma dato, har generalkommandot utfärdat följande tillkännagifvande: Vid det nära förestående krigsutbrottet, kungör generalkommandot för Slesvig-Holsteinska armeen, att officerare af tyska förbundskontingenter, som önska att göra fälttåget härstädes, kutna finna en moötsvårande anställning såsom frivilliga, förutsatt att de