Aftonbladet – 11 juli 1850, sida 2

delegarne vid den 1 sisU. Maj manad Balina saåmmankomst godtändt. Lyshållningsafgiftens erläggande af icke husegande innevånare. Vid stadens sockenstämmonämnds sista sammanträde den 3 Julii blef väl förslaget om en förbättra l gatulysning genom gas, för stadens tätast bebodda delar, samt afgiftens bestridande härtill, både af husegare och icke husegare samfält, antagen, med 52 röster mot 7, ehuru genom en ledamots oväntade bortgång, omröstningen måste förfalla (emedan sockenstämmoförordningen fordrar att alla 60 skola vara närvarande), hvilkeri bortgång hos samtlige närvarande väckte den ovilja, att ett förslag af br Echartav, own sakens anmälan å högre ort med önskan om förändring i sockenstämmoförordningen, hvilar å nämndens bord till nästa sammanträde. Emellertid är en lycklig utgång af hufvudfrågan, en förbättrad Ilysning med gas, härigenom att med säkerhet vid nästa sammanträde emotse. Frågan deremot om sfgifternas fördelning mellan husegare och icke usegare kommer deremot troligen, att döma efter den derom började diskussionen, att möta stridiga åsigter. Den kommitte, som sockenstämmonärmnden valt till beredande af frågan, har, i främsta rummet, förordat ett förslag. att fgifterne skulle utgå under följande trenne ubriker: 1:o 16 sk. bko å hvarje 1000:de af fastigietens uppskattningsvärde; 2:o 5 sk. bko å hvarje riksdaler af den för asiigheten uppgående bevillning efter 2:dra arikeln; 3:o 5 sk. bko å hvarje riksdaler af 2:dra rtikelns bevillning för embete och tjenst samt ör borgerlig rörelse. Det är klart, att detta sätt att uttaxera afsifterna har förmånen af en lätt uträkning och en lätt kontroll å afgifternas behöriga er äggande, hvilken fördel vid all beskattning visserligen är af ganska väsendtlig vigt. Men hilligheten vid afgifternas fördelning äv också en omständighet, som icke bör förbises. Att lysbållningskostnaden bör till väsendtlig del utgå af fastigheterna, kan icke anses obilligt, emedan den är ett garomalt och lagligt onus. Men då en betydlig förbättring af stadens lysning ifrågssä tes, hvaraf samtiige dess innevånare åtnjula fördel, så synes ganska billigt, att icke huseaande i kostnaden deltaga. Men ) grund — derom är frågan. Tvenne de vid sednaste sammanträde bet på den talrika klass af behåillna personer, hvilk. utan bide embete och tjenst samt borgerlig rörelse, icke skatta efter andra bevillningsartikeln och hviika derigenom skulle blifva från al afgift till gatulyshållning befriade, bvare denna kostnad skulle uteslutände hvila på dem, som skatta för embete och fjemst och för borgerlig rörelse. Att detta är igst obilligt, synes icke kunna förnekas. Om redan uti de till staten utgående utskylder ena mängdförmögne personer äro gynnade med skattefrihet, så är detta icke något skäl att de derjemte skola vera skattebefriade till staden, i och för en för alla innevånare så väsendtlig förmån, som gatornas behöriga lysning. Hvar och en, äfven den, som icke skattar efter andra bevillningsartikeln, måste någonstädes bo. Bostadens vidd är visserligen icke någon säker mätare af förmögenhet, men säkerligen en vida billigare än andra bevillningsartikeln. I deta afseende synes då det alternativa örslag, som kommitlerade i sitt betänkande rarmmstöllt, utan att dock åt detsamma lemna sitt förord, förtjena att tagas i öfvervägande. Delta föreslår lyshållningsafgiftens utgående inder följande två rubriker: 4:o 24 sk. bko å hvarje 1000:de riksdaler af astighetens uppskallningsvärde; 2:0 en procent af byror, som skulle af hyresmän erläggas. De här föreslagna 24 sk. å 1000 rdr fastighetsvärde, skulle i det närmaste motsvara de båda i det nyss nämnda förslaget förekommande fastighetsafgifter, under 1 och 2, emedan dessa tillsammans utgöra, såsom lätteligen kan beräknas, 26 sk. bko. Likaledes hafva kommitterade beräknat, att den genom det sednare förslagets båda afgifter, af fastigheter och af hyresmän, uppkomna summa skulle blifva, i det närmaste, alldeles lika med den, som uppkomme genom det förra förslagets trenne afgilter: Att det sednare förslaget — byrornas antagande såsom norm för icke husegande invånares bidrag till lyshållning — oaktadt sin billighet, har någon svårighet i verkstä:ligheten, kan icke förnekas, äfvensom att boställsinnebafvarens lägenheter skulle till byresvärde uppskattes, i och för lysningsafgilters utgående; nen äfven dessa svårigheter tycktes vara besegrade i ett förslog, som vid sednaste sammanträde väcktes af en ledamot, om ock med 10g mycken omständlighet, som icke på tydligheten fördelaktigt inverkade. . På dessa skäl tager man sig friheten att fåsta de sextio herrar ledåmöters af sockenstämmonämnden synnerliga uppmärksamhet på kommitterades alternativa förslag. Lika mycket som det förra har enkelheten för sig, lika mycket har det scdnare för sig billigheten. Men vid en strid mellan dessa båda egenskaper torde det vara en beskattande församlings pligt att söka häfva svårigheterna wid billig