(Insändt.) Ena i Aftonbladet M 453 ut Örebro tidning re producerad art. angående förhandlingarne vid Reformmötet i Örebro, innehåller aut jag varit en af förfåktarne till qvarståendet i förslaget till Regeringsform af den 8 som afhandlar Konungens rätt att utnämna adelsmän. Såsom upplysning huru härmed rätteligen sig förhåller, torde följande benäget i A. B. blifva intaget. En talare före mig hade förordat nämnde :3 utgående och som skäl för sin åsigt iberopat: att då den i Regeringsformen ansetts böra qvarstå, sum bestämmer at Kunungens hof står under Dess enskildta styrelsen 0. s. v., så är den 8 som gifver Konuogen rätt att utnämna a män öfverflödig, eftersom adelskapet endast är en hoftjenst. hvarom Konungen fortfarande äger rättighet att förordna. Denna tydning af adelskapet blef af mig bestridd, med det tillägg. att jag för min del ansåg, att då mötet beslutst lemna flera 6S i nuvarande Regeringsform oförändrade, osktadi deras innehåll ogillats, så tycktes mig att den omtvistade ilitförväl kunnat qvarstå, utan fruktan att derigenom någon inkonseqvens blefve begången. Att utesluta ien ifrågavarande ansåg jag endast ändamålslöst öka antalet af den äsyftade representatiopsförändrinsens motståndare. Jag begagnar äfven detta tilifälle att beriktiga en sppgift i A B. AM 152, att något yrkande vid möet icke blef gjordt, att lemna allt i Regeringsformen, som ej hörde till representationen, orördi. Denna uppa sift innefattar sä till vida ett misstag, att jag, innan någon detaljdiskussion öfver Beredningsutskottets förslag till Regeringsform företogs, yrkade, ut då tiden icke tillät utarbetandet a eu fullstänligt och konseqvernt genomfäördt försleg till både Reperingsform och Vallag, mötet måtte inskränka sig endast till Vallagen jemte da med densamma oskiljaktigt sammanhang äcande ÅS af Regeringsformen och Riksdagsordning sarut lemna allt det öfriga i oförindradt skick. Denna åsigt bestreds af hrr Hjerta, G. och L., men delades af professor Vingqvist. Debatien slu ades med votering, hvarvid Utskottets förslag, till partiella förändringor i Regeringsformen, utgjorde fa-proposilion, och mitt yrkande kontra kontrapropositi Då ja-propositionen blef bifalen, reserverad 2 mot beslutet, så väl professor VingGvist som undertecknad. Stockbolm den 6 Juli 1850. G. M. Stiernsvära. ENSE SEEDS WAARA 3