Aftonbladet – 6 juli 1850, sida 3

på lefvernets bättring är utan tvifvel af mera värde än ett helt års reglerade lofsånger. Det vare långt ifrån mig att vilja påtvinga någon menniska mina meningar; ja så långt, att jag ej en gång beder någon att antaga dem; jag råder endäst att tänka och forska; ty antingen tror man hyad man begriper eller hvad man icke begriper. Tror man hvad man begriper;:så är det ingen förtjenst, emedan man ej kan tro annorlunda, liksom det ej heller är någon förtjenst att se en sak så som den visar sig för ögonen; men om man tror det man ej begriper, då tror man det man ej bör tro, och sålunda tror man felaktigt, i tanka att man tror rätt; ty ingen kan med någon. säkerhet sägas tro rätt, som tror mot sitt eget förstånd. . Jag vill ej tala om, att en hvar, ehö det vara må, genom befallningar, eller uppmuntringar att tro gör tron misstänkt, En köpman, som har goda varor, beder ingen att tro, , men att; sjelf försöka och smaka, ty om han det icke gör, drar man varans godhet i tvifvel. Hvad kan nu vara mera sällsamt, är att anbefalla synens, hörselns och förpuftets bruk i alla verldsliga saker, men att afråda förnuftet i hvad som rörer tillkommande ting. Om jag i mina åsigter är vilsefarande, är jag det: bona fide mot min vilja och efter trägna forskningar, som ursäkta en villfarelse; ty jag liknar en sådan vilsefarande vid en vaksinme styrman, som noga gifver akt uppå vind, ström och grund, men ändå kommer något ur den rätta kursen; en rättrogen utan forskning liknar deremot en lat och sömnig lots, som endast af en händelse kommer i hamn. Den dom man kan fälla om den ena eller andra är ej svår att begripa. Tertullianus säger väls Si qvisqvid ignorat suo vitio ignorat, eller om någon far vilse, så är det hans eget fel., Mep å är ej alltid förhållandet; ty mången gör det ter noggranna -pröfningar och betraktelser. för min egen del kan jag dock försäkra, att mm jag misstagit mig, så har detta kostat mig rida mera möda än det kostat mångfaldiga anlra att tro rätt.