Aftonbladet – 2 juli 1850, sida 3

cke på ett värdigare och ändamålsenligare sätt unna begagna den, än att genom några pennIrag stäfja ett groft brott emot sanning och ätt och till Gottlands fattiga och sjuka återifva, hvad som fromma kristna, i förtröstan å den eviga saligheten, i dödsstunden dem känkt. Må vi på förhand betrakta följderna. ngen ökad utgift, hvarken för den enskilde ler för staten, men en årlig inkomst af omring 400 t:r spannmål, och kanske dubbelt enom en ny, klok och sparsam förvaltning, terginge till Helgeandshuset, då förtjenande itt urgamla, vackra namn, nu borde det heta ndeandshuset, alldenstund det icke kunnat ara några goda andar, som der gjort hemgång ör slem vinning; ty hade denna inrättning rarit fattig och behöft årligt understöd, svårlien lärer någon kunna förmås att tro, det den lå, tvärt emot folkrätt och lag blifvit ställd inder förvaltning och disposition af ett främnande verk utom landet. Och hvilken herrig inrättning skulle detta Helgeandshus vid n dylik reduktion blifva! Här kunde en Carl KI visa sig stor utan minsta skymt af hårdet och obillighet. En vacker och rymlig loval står redan i ordning. Huru lätt skulle cke -här kunna bildas en sjukvårdsanstalt, som, notsvarande landets behof, tillika hölle jemna teg med tiden och vetenskapen. Eget apotek, gna läkare, som uteslutande finge egna sig åt itt värf, egen journal. att redogöra för de runna resultaten, fri intagning och vård utan betalning för hvem som helst o. s. v. Sverige Mar, ty värr, utom sjukhuset i Stockholm, ;anska få dylika inrättningar att framvisa. Vid emförelse med andra länder måste jag här Iittala ett ganska härdt, men rättvist omdöme, tegeringarne i verldens mest civiliserade länler, England, Nordamerika o. s. v. stia en ra. i vården om sjuka och fattiga och anordnas nrättningar för detta: ändamål. tull och med ned prakt och lyx. Närvarande fall visar ett notsatt förhållande hos oss, nemligen att reeringen gjort en rik och vacker dylik inrätt