Slesvigs invånare icke erlägga den, de icke vilja nsamme utgöra densamma. Den förre provisoriske borgmästaren Kjers papper hafva blifvit i Haderslev seqvestrerade. Man finner af dessa, att han varit af ståthålarskapet utsedd att leda valagitationen i den orten. FRANKRIKE. Besynnerligt nog har Larochejaquelin voterat för let extraordinära anslagets beviljande åt Louis Naboleon, eller rättare åt republikens presidentskap; not anslaget voterade af majoriteten många legitinister, samt Jules de Lasteyrie och Cunin Gridaine. Juryn i Seinedepartementet har för kort tid sedan ällt utslag i en sak, som väckt mycket uppseende. Eno ledamot af institutet och professor vid College le France, vid namn Libri, italienare till födseln, var anklagad att hafva från de allmänna bibliothekerna tillgripit ett betydligt antal böcker, manuskripter och autografer. Förhållandet var redan upptäckt före februarirevoutionen, men innan saken anhängiggjordes inför lomstol, hade hr Boucly afgifvit ett betänkande till conseljpresidenten, som blef offentliggjordt efter feoruaridagarne. Libri flydde då, sedan han bortsändt 50,000 band af sitt bibliothek, hvilka förvarades på olika ställen, bland annat i Havre, der man funnit 18 kistor. I anklagelseakten visas huru Libri, som år 1830 kommit till Frankrike, då icke ägde privat förmögenhet och endast hade 4000 fr.igage, hvilket oakjadt han förskaffat sig ett ovanligt stort bibliothek, som uppskattades till 600,000 francs. Många af de böcker och manuskripter, som försvunnit från biblio.hekerna, bafva blifvit sålda, antingen af Libri sjelf, eller hans kommissionärer. Sedan juryn förklarade den anklagsde skyldig, dömde rätten honom in conlumsciam till 140 års fängelse. Om underhandlingarpe mellan de begge Bourbonska linierna yttrar en korrespondent bland annat: Redan för flera dagar sedan spredos underrättelser, att Thiers under sin vistelse i S:t Leonard stärkt hertiginnan af Orleans i bennes motstånd mot försoningsplanen. I följd af dessa underrättelser hafva egitimistern2 i en hemlig sammankomst beslutat att senom bref uppmana Thiers, att förklara sin ställning till det legitimistiska partiet. Inom vissa kretsar har det i öfrigt väckt mycken uppmärksamhet, att Thiers efter sin återkomst från England hos sig ser en mängd af det Orleanska busets anhängare, af hvilka till och med flera ankommit från Frankrikes aflägsnaste delar. Om Ludvig Nspoleons utsigter har Thiers under de sednaste dagarne ofta uttalat sig och det i den syftning, att enligt hans tanka kunde lika litet republiken äga något långvarigare bestånd, som utsigt vore för presidenten att få sin makt utvidgad, hvarvid Thiers emedlertid skall hafva tillagat dessa ord: ,;Pourvu que Popinion ne soit pas effarouchee malpå-propos par ces bruits de reconciliation des deux pfamilles et de fusion des deux partis, dont il a tå ;deja beaucoup trop question! Uti engelska tidningen The Economist, för den 15 sistl. Juni, finner man angående den nuvarande ransyska republikens presidents affärer uppgifvet, att de äro så dåliga att hans fordringsegare skulle örfölja honom med lagsökningar, om ban icke vore spetsen för regeringen. Hans skulder uppgå till 1,400,000 francs och han har dessutom utlagt tre millioner för Elystepalatsets reparation, som förskjuits af ministrarne, af diverse under händer hafvande medel. Ludvig Napoleons fiender säges i Jet engelska bladet; påstå, att han redan genom dåig hushållning, under vistandet i England, så skuldsatt sig, att han der räddat sig undan genom ett ickord, hvarvid han endast betalt 47 procent och ofvat kreditorerne resten, om bans plan lyckades. Sedan han blifvit president har han ock gjort en hop costnader, som han kunnat bespara, om han ställt ina utgifter efter sin löns beskaffenhet. Emellertid har majoriteten af nationalförsamlingen velat hjelpa honom, så att han kunde betala sin skuld, men den vill icke föröka hans årliga anslag. Alla slags löften och förevänningar hafva ock blifvit jorda att dertill förmå församliogen. Man har utpridt att presidenten skulle nödgas afsäga sig sin lats eller taga ett nytt kabinett bland bergpartiet; utt ministrarne skulle afgå i massa; att en statskupp skulle vågas af presidenten; o. s. v. All: detta torde ikväl icke kunna ske, om ock anslaget förvägras; ty oresidenten har dock bättre, att vara qvar och hafva in inkomst, än att lemna den och blifva bysatt af ina fordringsegare; och han kan icke söka sina ministrar ur bergpartiet, ty oppositionen skulle icke örena sig med regeringen efter den nya vallagen. Hvad statskuppen angär, är den nu mer omöjlig. Man var mycket benägen i Elysee att blifva af med rtepubliken och proklamera kejsardömet. Foltet och srmåen voro mer än en gång söndrade härvid, men nan fann att ingen chance var för framgången. Afven general Changarnier förklarade sig emot en sådan. Denne har stor inflytelse på församlingen och på det moderata partiet och hoppas att 4852 blifva republikens president, hvarföre han icka will verka för Ludvigs upphöjelse. För 14 dagar sedan ville Ludvig Napoleon blifva af med generalen, som befallt att inga ordres från regeringen skulle lydas, om ej Changarnier hade undertecknat dem, och Baroguay d Hilliers var redan utsedd till efterträdare, men alla cheferna för majoriteten förenade sig om att. Changarnier mäste bibehållas, emedan hans afskedande skulle verka menligt på allmänheten., TYSKLAND. Uti Marburg föreföll den 20 Juni ett tumult, tillställdt af bangårdsarbetarne, i anledning deraf, att ett stort antal dylika blifvit afskedade, utan att erhålla full liqvid för deras redan förrättade arbete. Genom borgargardets mellankomst stillades dock tumultet, sedan flera embetsmän blifvit illa misshandlade. . v UNGERN. Från Wien berättas att reg.ringen umgås med en storartad plan, att aftappa de ofantliga Theisträsken, hvarigenom en sträcka af öfver 200 qvadratmil bördig jordmån kommer att vinnas för åkerbruket. Ea centralkommission skall bildas för att leda arbetena och regeringen gifver ett förskott af 100,000 floriner årligen för dess utförande.