Aftonbladet – 29 juni 1850, sida 3

I manskap af Yendes artilleri, som nu omkring 10 .I månader tjenstgjort i Slesvig. Blott en man har ,) under tiden flidit. Man bar allmänt funnit sig be-llåten med vistandet der och prisar mycket grefve Wachtmeister som batterichef. — Batteriet afmarscherade härifrån i går eftermiddag kl. 3 till Saxtorp der nattqvarter togs. (L. T.) BLANDADE ÄMNEN: (Insändt.) I N å t . STRÖDDA TANKAR. r Doktor Johnssons bekanta yttrande, att han värtderade ett hjertligt hot, ehuru okristligt i sig sjelft, tlär dock icke såutan allt skäl, som det i allmänhet bedömmes. Man förutsätter nemligen, att den som lätt glömmer en förolämpning, glömmer lika lätt en , ) välgerning eller ett prof af tillgifvenhet, och man ser deruti blott en svag och opålitlig karakter; hvar,Jemot den som har kreft att bata, måste också hafva t) kraft att älska,den som är mäktig af ett djupt hat, , måste också vara mäktig af en djup kärlek, och en j energisk karakter är alltid att värdera. ;) Hur måvgen till utseendet lycklig menniska är licke pedtryckt at ett hemligt lidande, hvarom verlIden ej Kar någon aning? Bakom sambhällslifvets I mask, liksom under bafvets böljor, äro sällsamma ting fördolda, som sällan visa sig på ytan. Den I glade lustige sällskapsbrodern, som förstår under.Jhålla munterheten hvar han kommer, och hvars I skämt och infall roa hela veriden; hvem vet hvilken ,Ignagande mask förgiftar bans enslighet? Denne man, ,som är ett mönster för husfäder, och som synes inom Isin familj njuta en elyseisk sälihet; denna brud, hvars ansigte röjer så mycken förtjusning; denne Iköpman, hvars stora anseende på börsen gör honom Iså stolt; hvem vet hvilken bemlig kräfta förtär denne tlycklige husfaders bröst? hvem vet hvad ansträngning det kostar denna brud att visa ett gladt anIsigte? hvem vet, hvilken oro denne stolte köpman i hemlighet känner öfver utgången af de vådliga spekulationer han företagit? : I Schack är det enda spel som borde öfvas af statsI mannen och krigaren. Det lär dem tilltagsenhet, ihärdighet, tålamod, försigtighet och betänksamhet. Det stärker minnet och skärper omdömesförmågan mer än någon annan öfning. En man med: inskränkt förstånd har aldrig varit en god schackspelare, icke heller den som regeras af nycker eller af otålighet. Teaterns infiytelse på sederna och tänkesättet hos ett folk är långt större, än våra lagstifiare i allmän-! het vilja erkänna. Det knappa understöd de bevilja åt denna inrättning, är icke heller ärnadt att befordra dess moralitet. Det är gifvet utan ändamål; likasom utan villkor. Följden är också, att teaterstyrelserna, endast åsyftande den största möjliga penningevinst, bylla en falsk smak hos publiken, i stället att bilda publikens smak. Huru helt annorlunda skulleicke förhållandet vara, om lagstiftarne gåfveteatern ett tillräckligt understöd, med vilkor att inga omoraliska skådespel finge gifvas. Då först skulle teatern uppfylla sin bestämmelse att vara en af de vackraste bildningsanstalter i verlden. Hvad kan i sjelfva verket göra ett lifligare intryck på sinnet, än de storartade bilder, som från den renade skådeplatsen framställas ? De efterdömen af högsint hbjeltemod och ädel sjelfuppoffring, som man der inhemtar, uppelda på en gång tusende hjertan och lifva inom samma ögonblick en hel folkmassas sympathier. Ögop, som i månader och år endast egnat sig åt mekaniska göromål, fyllas af tårar. Hjertan, som i lång tid hårdnat under ekonomiska bekymmer, öppna sig: och mottaga en stråle af högre ljus. De mest bildade och de mest okunniga lifvas, om också i olika grad, af den poetiska anda, som ätsttömmar från skådeplatsen. De glömmå sina ehskilta omsorger, och öfverlemna sig helt och hållet åt njutningen af det stora och ädla com föregår för deras ögon. Så uppfostras en allmänhet till rena seder och förädlade tänkesätt, och den stat, som för ett. sådant ändamål uppoffrar en måttlig summa, har den rikaste ersättning derför i sina medborgares förbättrade moralitet. Ehuru allvarsamma strider framskridandet i nittonde århundradet lefvererat, !och ehuru Tfsande segrar det vönnit, räknar det likväl ännu tusentals fiender. Kinesiska murar och kinesiska hatare af all förändring resa ännu sitt väldiga motstånd emot frihetens sak. Deras syftemål är att återföra den gamla goda-tiden,. För att få denna tids moraliska och politiska förhållanden tillbaka, skulle de gerna uppoffra de materiella fördelar, som den nyare tidens uppfinningar medfört. Det är väl sannt, att ett skepp i den gamla goda tiden behöfde månaders tid för att komma från Liverpool till Newyork, hvaremot det nu gör denna resa på fjorton dagar. Men hvad betyder, i dessa förstockade kinesares ögon, fördelen af en sådan skyndsamhet, emot de fördelar den gamla goda tiden erbjuder? Hvad betyder det, om transporten från Newyork till Albany, som förr fordrade 20 dagar, nu verkställes på 40 timmar?I fordna tider var det snart sagdt ett underverk om en tryckpress kunde hinna på en natt afdraga 41000 exemplar af en tidning; nu har man pressar, hvilkas stora jernhänder lefverera 50,000 exemplar på samma tid.. Men en sådan brådska, säga den gamla goda tidens vänner, är alldeles onödig; den gör blott, att så många flere läsa de förderfliga tidningarna. Till och med amerikanerne ansågo fordom monarker som halfgudar; nu är yankeen färdig AU räcka fram sin hand åt kungen på hans thron, Och räkna det för gunst emot hans majestät. Hvilken fasa! ropa deh gamla goda tidens män; ett bevis mer, till hvilka ytterligheter framskridandet fört oss! Men i trots af deras skrik och deras motstånd, skall tiden fortgå på samma bana och sprida fribetens välgerningsar öfver menniskoslägtet. Förr skulle man kunna binda örnens vinge med en spindeltråd, än hindra tidens jätte i hans gång. Den som ville försöka det, skulle endast blifva krossad under hans mäktiga fot. —t— — FRUETTRÄDSALLEER. Svenskar, som besökt Tysklend och Danmark sommeartiden, hafva sig tillräckligt bekaht att landsvägarne der i många orter prydas af fruktträdsaileer, som sorgfälligt underhållas. I Danmark: grundlades denna trefliga och nyttiga sed genom en-förordning under den äldre Bernsdorfs miI nister. Ala husfäder åledes att inom hvart af de ras barns första lefnadsår plantera ett träd, på dertill utsedt ställe vid närmaste väg, och att vid vite draga försorg om dess återplanterande, om det utgår, ända tills barnet blifvit konfirmeradt. Barnen, som uppvuxit samiidiat med sina träd, fatta vanligen ett slags syskonkärlek för dem, och draga sedan ajelfva, under sin återstående lefnad, frivilligt förIsorg om deras bibehållande och vård. I Sachsen har samma bruk blifvit infördt för någon tid sedan, men med tillåtelse att äfven plantera pilar och skogsträd; och buru mycket bärigenom kan uträttas finner man deraf, att vid inventering af de förlidet år nysatta alleträden i ett enda distrikt — Merseburgs — räkjpades 107 492 fruktträd och 70 982 pilar och skogsträd allan AO IHE st