(Insändt:) Åtlorp den 19 Juni 1850. Tidningen Morgon bladet inneböll nyligen en pikant underrättelse från en sig si kallande: resande; om: gratisförsähdning till Jandsoriea af tidningen Folkets-Röstv. Den resande -uppgetoicke hvilka platser hän besökt, som bäft att hugna sig åt en sådan omnämnd gratislektyr, och detta med mera gör troligt, att resanden eller det goda Mo rgonbladet begått en oskyldig förvexling, som ju icke hindrar att den gratisutdelning till ländsortew af en -söndagstidning hvarefter Morgonbladet far, dock i sjelfva verket kan ega sin fulla rigtighet. Under är 1848 hade vi här ofta tillfälle att på gästgifvargårdsrna Wall, Åtorp, Starbo, Esbergs Sanna och Wiateråsa Sanna, se Söndagsbladet, som af postiljonen medfördes och reguliert utdelades enligt de åtecknade adresserna för hvarje station, utan ringaste afgift, men fastheldre såsom ett tjensteåliggande för postiljonen. Apparitionen var tidtals afbruten, men var i samma mån åter påtsglig, som nämnde blad innehöll utgjutelser emot berr Lars Hjerta i Stockbolm. Mångfaldiga resande, äfvensom respekt. hållkarlar och skjutsskyldige på uppgifne platserna lära kunna intyga hvad jag med flera sett och erfarit äf uppgifoa förhållande. : Denna skrifvelse har redaktionen trott sig si mycket hellre kunna meddela i-egenskap af en kuriositet, som vi redan på förhand haft os: väl bekant att den här gjorda uppgiften icke saknar gruad. Redaktionen erhöll nemligen vid den ifrågavarande tiden 1848 flere bref med underrättelse om samma sak, men brydde sig då icke öm att nämna det i Aftonbladet. Såsom tillägg till det ofvanstående brefvet kan -emedlertid nu icke vara utan intresse att. omförmäla att den. omnämnda gratisutdelningea af Söndagsbladet i synnerhet skedde i ymnighet med det nummer, som utkom söndagen efter det bekanta Marsuppträdet i bufvudstaden. Det torde nu hafva fallit de fleste ur minnet, att nämnde nummer företedde den egenheten, att sedan Söndagsbladet förut hela tiden sysselsatt sig att uppegga hopen med deklamationer, sadlade den på. en gång om, utgjöt sig i poetiska loford öfver militärens och polisens förfarande, och sökte svänga skulden för uppträdet öfver på riksdagsoppositionen, men enkannerligen på Aftonbladet och dess förläggare. Nästa söndag derefter kunde utgifvaren skryta att ej. mindre än 5000 exemplar åtgått af detta nummer, hvilket till en betydlig del lärer skett på sätt den här ofvanstående skrifvelsen förmäler. a — ——