Aftonbladet – 20 juni 1850, sida 2

SETT ASSA ENSE CIO EE EEE ASA NE ANA SARA AAA ide. Hans utseende var i detta ögonblick skönt och rörande. Lätta steg uppväckte honom ur denna vemodiga enthusiasm. Inför honom stod Wanda, såsom en ljusens engel. Det bade redan blifvit skumt. Hon hade lagt sin hand på hans hufvud, liksom om hon ville uttala: Han står under mitt beskydd. Han sprang upp öfverraskad, nästan förskräckt. För hans sinnen blef det natt och derefter lyste åter en morgonrodnad, som flammade i rosenfärgad glöd. Ni här, grefvinna? frågade han, mödosamt arbetande på att bibehålla sin fattning. Han måste nu åter börjs den svåra strid med sitt hjerta, som han nyligen ansett vara slutad. Arma menniskohjerta! Hur går det med dina fast: beslut? Ett leende och en blick tillintetgör din drömde: stoicism, såsom en flägt nedrifver det lekande barnet: korthus. Dina tankar äro såsom himmelens skyar; sole ler och de försvinna för tjuserskan. Hastigare slår dit bjerta, vildare svaliar ditt blod och dess röda vågo sopa bort dina grundsatser. Ögonblicket är din herre oci dina berusade sinnen förhåna visheten, såsom bacchantin nor, hvilka bostföra dig i vildt tummel, i yrselns hvitfvel Wanda fattade Dörners hand och sade: Ni måste fly, min vän! Faran hotar er. Jag vet fråi pålitlig källa att man utfärdat arresteringsorder mot er Om några timmar skall polisen billa visitation hos er Begagna den tid som ännu återstår och lemna Breslau. Han förmådde icke svara; en djup smärta bade gripi hans själ. Skiljsmässan från grefvinnan bade nu blifvit er omöjlighet för bonom. ; vJag kan icke resan, stammade han djupt rörd efter er paus. 1 Ni måste, jag vill detx, svarade Wanda med säker röst Ni får icke gå under gezom nedrigheter. Ettsådant mar