— Det i går omnämnde rykte om ryske tronföljarens ankomst til hufvudstaden på ångfregatten Bogatyr, lär icke vara grundadt; misstaget torde hafva uppkommit i anledning deraf att på nämnde ryska ångfregatt, som i går natt hit ankom, befann sig kejs. ryske generaladjutanten och kontreamiralen grefve von Heyden. Hr kontreamiralen hade i går enskildt företräde hos H. M. Konungen, hvarvid han till H. M:t öfverlemnade ett lyckönskningsbref från kejsaren i Ryssland, med anledning af H. K. H. Kronprinsens förestående förmälning. — Med den Sandwallska tidningen i Götheborg har nu den förändring försiggått, att nytt tillståndsbref blifvit af hr J. Cronsioe uttaget å Götheborgs Nya Handelsoch Sjöfarts-Tidning, hvilken kommer att redigeras af herr Sandwall samt förlägges af ett par af hans personliga vänner, som ej tillhöra antalet af hans kreditorery. — Under benämniogen Den Nittonde Juni har i dessa dagar i bokhandeln å hr Alb. Bonniers förlag utkommit en liten, med yttersta elegans utstyrd cahier, innehållande D. K. H. Kronprinsens och Prinssessan Louises porträtter i stentryck, åtföljde af tvenne poemer. — Ingenting är naturligare än att den allmänna entusiasm, som dagens högtid väckt i allas bröst, äfven tar sig luft genom poetiska utgjutelser. Bland andra har ett litet skaldestycke, med namn Folkets helsning till Kronprinsessan Louisen, visat sig i publiken. Det har till författare hr K. J. Ekeblad, förut bekant som god versifikatör, och här tillika som synnerligen loyal undersåte. Vi vilja låta et par strofer inflyta som prof på denna folkets helsning: Kring stad och land ett hjertligt jubel klingar Och Dig i dag LOUISE sin helsning ger; Sin bästa gärd det Svenska fo!k Dig bringar, Ty det af hjertåt Dig välkommen ber, Välkommen då till gamla Sveriges rike, Flyg i Din brudgums famn intill Hans bröst, Der bor en kärlek, hugstor u:an like, För Dig, för Sverige och för äraas röst. Så trofsst, manligt Svenskt och bottenärligt Ett kusga-bjerta klappar i Hans barm, Det lofvar för din framtid suöat och herrligt Allt hvad Du drömde om så ungdomsvarm; O —! älska Honom trofast, varmt tillbaka Som Han nu älskar Dig och fädrens jord, Blif ej Hans drottning blott! — blif ock Hans maka Med tro som Nannas uti sagan spord.n Ett stycke längre fram läser man följande: När Vintergatan strålar uti qvällen Med Karlavagnens stjernor i det blå Och Nordan brusar herrligt öfver fjällen Bland furor, som med silfverbjelmar stå, Då strömmar floi af eld in i Ditt sinne Och gjuter Nordbo-kraft uti Din barm, Der kanske blöder nu ett barndomsminne Af Hollands vår så rik och blomstervarm ? Allt skönt Du lemnat i Ditt hemlands rike, Vår kärlek det igen Dig ger en gång, Om Josephinas, Desiderias like Du blir i folkets bröst och skaldens sång. O —, älska då med hänryckt ungdoms sinne Du Dotter af Oraniens bjeltestam Det Nordens Brödrafolk, dess sagas minne Och gack med tro Din höga bana fram! Slutstrofen har denna lydelse: Som Du i dag kan ingen älskad blifva, Du läser rörd i Dina Svenskars bröst Vår bön: att Gud välsignande må gifva Louise åt oss till gamla Sveriges tröst! O, — måtte Gud vår Carl och Dig beskydda! Håll Gud Din hand kring Oscars kungahus Och sprid ikring palats som ikring hydda Din kärlek och Din sannings rena ljus!!