Aftonbladet – 17 juni 1850, sida 3

I Bokhanden, på Z. HAEGESTRÖMS föriag ADELSKLASSENS HISTORIA, ARBETSKLASSENS HISTORIA, ÅG. DE CASSAGNAC Rec. säger sig knappt hafva läst någ nadelns sak så bestämdt gifves förlo irbete, der — som i dessa skrifier af Cassagnac, hvilka dock afandra förf. — nblifvit skarpt bedömda såsom partiskvifter för pAdeln — — De äro , säger Rec. på et annat ställe, vett utropande af Arbetet, såsom veridens lagliga beherrskare, och en grafsång öfver Adeln (Frey, 1824, s. 969.) (Priset, 4 Rdr bko.) BYARNE och STADEN, Tvenne Noveller af HARRIET MARTINEAU. Med Företal af E. G. GEIJER. Dessa Novellers interesse (säger Hr Prof. Geijer) såsom selemålningar ligger foraämligast i framställninpgen af de fattiga såsom ett slags stånd i stater, hvilpke: de i sjelfva verket blifvit genom nödvindigheten af ben svlig fattigvård. (Priset, 1: 24) igt i IM AN STRAUSS och ULLVANN, om det Förgängliga och Bestånzcarde i Christendomen. Med Företal af N. IGNELL. Alla tre skrifterna (Företvalet inberäxnad!) äro i Orsets hästa mening populära, alia vittnande om ett rent boch allvariigt sträfvande att utreda det för satta ämnet. p— Krafligast anfalas Strauss åsigter i företalet, sem baf er i afseende på enkeibet, klarhet an Id vär ligt fyller sia piats (Freya, 1842 (H. 4:8.) 3OURDONS LQUATIONST HEORI, Deva arbete utgör ett sammanhängaade ket med Deanders; fortjesstfallia Algebra (en be wing af samma BOURDONS Elemens dAlgebre), och på vess stora företräden har Hr Baron Wrede i ett förord påkallat allnänhetens uppmärksamhet. — Såväl hans, (Baron Wreles) namn, som förf:s eget göra hvarje vidare ytrande om bokens värde öfverflödigt (Frey, 1841, CU (Priset, 4: 49.) TOLÖGIENS UNDER, Föreläsningar af GIDEON ALGERNON MANTELL. Framställningen, som på en gäng eger objectiv klarhet samt värma och liflighet, kan ej förfela sitt mål att fängsla hvarje läsare, som bsr inieresse för vetenskapliga forsknicgar och öppet sinne för naturens företeelser — Stilen ar i al:mänhet så populär, att hvarje bilda i kan fatta sammanhanget (Frey, 1845, 6. 191.) riset, 3: 20.) 2