Aftonbladet – 17 juni 1850, sida 1

pd HDalskaptt Of CH antlsoClansusk propaganda, hvars fi president är Mol:, tillkännagifvet bildande: af kommitteer i månza städer och uppmanar till spridning löfver hela Frankrike. Det har väckt e:t visst uppseende att kejsaren af Ryssland gifvit flera unga Ryssar tillåtelse att studera i Paris. Tidningen Eceaemenf, som varit aktion-rad, har blifvit frikänd. i Republikens president har jemte samiliga mini Istrarne gjori en resa till S:t Quemtin, för au deltaga i firandet af en jernvägs öppnande. I en tetegrafdepesch från Paris af den 44 dennes berättas, att polisprefekten Carlier skarper :ao-sigtighetsåtgårderna mot fremlingar i Paris. D-rjemte pästås åter att flera personer blifvit arresterade. I nationelförsamlingen diskuterades den 40 och 411 dennes om et: lagförslag, angående pensionstassor för invalida arbetare. Sistnämnde dag beviljades sta:Itens garanti. Dea 7 och 8 debatterades åter om depostationslagen, som nu genomgick tredje och sista läsningen, hvarvid den viktigaste af regeringen förestagna bestämmelsea angående lagens retroaktiva k-oft, nu liksom förut, blef afslagen med 529 röster mut 343. Ea inte-pellation till regeringen angåendförhållandet tili Eog!and uppsköts på en månad. Å Den vigtizaste frågan för dagen rör det hegärda ökade anslag t åt prins Louis Nspaleoa. Ocon öf(ver den nya söndring, som denna fråga tyck-s hafra åstadkommit inom den konservativa majoriteten, har verkat ofördelaktigt på fonderna, hvilka rfalit icke så oberydlig: (s2 nedanföre). Äfvenledes är knappast utsigt för handen, att propositionen går igenom. I Man vill nemlizen veta, att af nationsalförsamtingen äro endast 226 ledamöter, synnerlizast O-ieanister, böjda för, och 305 obenägna för den s. k. dotationen åt republikens president. Legisimisterua skulle måhända vilja gå in på någon medelväg, men miniIstrarne hafva förklarat sig emot hvarje amendement till dotawionslagen, hvilken de ansa såsom en kabinettsfråga. Mairkligt är, att äfven utskotts-eferenten Mornay är emot dotationen. Emellertid, säger en tidning, skulle proposivionens förkastande åstadkomma mer än en ministerkris, lJemedan Ludvig Napoleon Bonaparte, som är ganska frikostig och måste understödja nästan aila sina talrika anförvandter, satt sig i betydlig skuld (enligt uppgift mer än 4!, million), som lätt kunde leda till stor skandal. Till presidenten inkomma ock en mängd ansökniagar om understöd. Uader Januari— Maj månader skulle de understödssummor, som man på detta sätt begärt af honom, bafva stigit till icke mindre än 750,000 francs. 2n allmänna obenägenheten emot presidentens dotatio4 förstoras dessutom äfven af ett rykte, att ;sedaa propositionen derom blifvit antagen, ämnar man upptwåda med en ny motion om förlängning af L. Bonspartes presidentskap. Partierna i frågan uppgifvas vara tre: 4) venstra sidan, som helt enkelt påyrkar propositionens förkastands; 2) ministrarno och deras anhängare, som påyrka propositionens antagande utan alla amendementer; 3, ett parti, till största delen legitimister, som icke vilja binda sig för framtiden, men likvä! för denna gång betala presidenten Bonspirtes skulder. I Bonaparisterna påminna derom att restaurationens civillista steg till 50 millioner francs utom inkomster af krondomänerna; att Orleanska dynastien kostade landet 90 millioner årligen, och att republikens presideat nu endast begär — 3 millioner. Härpå svara legitimisterna med påminnelse om Washingtons enkla lefaadssätt och måtiliga apanage, 125,000 francs, äfvensom om L. Napoleons farbror, hvilken såsom förste konsul nöjde sig med 500.000 francs, Lezitimisterna ifra häftigt mot den halft republikansta, halft monarkiska hermafroditism som man vill införa; och Laroche-Jacquelein utropade i sin byrå under utskottsvalet inför ministrarne Ronher och Bineau: Behöfven j en konung, nå välan så låt oss allvarsamt tänka på den saken. Talen rent ut! Jag är beredd att resa och skaffa eler en konung!i Constitutionnel förklarar att presidenten alldeles icke ämnar nöja sig dermed, att man endast betalar hans skulder. Sigcle innehåller ett bref från representanten Rigal, hvilken redogör för ett besök hos-republikens president och för ett samtal vid samma tillfälle om den nya vallagen. Rigal skulle dervid hafva bevisat att 6 millioner valmän blifvit uteslutna genom den nya vallagen, samt tillagt: Just jemt så många, som tillsatte republikens president; må hända ock de sammap. Derpå skall presideaten Banaparte hafva svarat, att den nya vallsgen endast har afseende på val af folkrepresenianter, men icke på v.I af republikens president, hvilken skulle väljas enligt den lag som konstituerande församlingen utfärdat och som uttryckligen gälld2 sådant val. Den sednaste veckoberättelsen om Frankrikes bank är icxa fördelaktig. Pariserportföljen hade fallit 7!, millioaer francs och departementsportföljen 350,000 fraccs. Portföljen stod nu på 35!. millioner francs, den lägsta ståndpunkt efter Februarirevolutionen. Notcirkulationen hade aftagit 3 millioner och den metalliska valutan tilltagit 2 millioner. Femprocentsfonderna stodo den 41 dennes på 93,35; treprocents på 356,10. STORBRITANNIEN. Lordkanslersembetets afsöndring från presidentskapet i öfverhuset är nu mera beslutad ; den gillas allmänt, utom af några ultras, som höra till gamla skolan. De embetsmän, åt hvilka stera sigillet kommer att tills vidare anförtros vid lordkanslerns afgång, äro the Master of the Rolls (lord Langdale), vice-kanslern af England (sir Launcelot Shadwell) och en öfverdomare (m:r Rolfe). i Genom förening af elektriska telegraferna med dufposter, har man nu på. Londons börs kl. 3 e. m. uppgift om kursnoteringen på börsen i Paris en timma förut, eller kl. 2 e. m. TYSKLAND. Konungen af Pseussen har öfverflyttat från Cierlottenburg till Sanssouci, ech befinnes i tillfrisknande; sårets läkniag fortgår. Förvaltningsrådets sessioner hafva blifvit inställde, emedan detsamma har för afsigt att konslituera sig såsom provisoriskt furstekollegium. Uti Stralsund vidtagas anstalter att armera fåstningen. Något ridande artilleri, bestående af 6 kanoner, har anländt till förstärkning. Den österrikiska regeringen fortsätter sitt!motstånd mot Preussens politiz, och dess ombud vid frankfurterkongressan har afböjt alla unionsregeringens förmedlings-förslag. Grefve Thun uppgifver icke det gamla förbundsplenum med Österrikes presidium. Armeringsarbetena i Magdeburg hafva blifvit inställde. Kurhessiska ständerförsamlingen har vägrat den al regeringen bagärda kredit till utgifvande af pappersmynt. Konungen i Bäjern har genom ett dekret förlängt landidagen till den 43 Juli. ÖSTERRIKE. ; Galiziens författning skall inom kort offentliggöras. Tan 10 dannaa Lan 9 utfördatg